Utformning av rapport/examensarbete

1.1 Rapportens disposition
Den skriftliga rapporten ska vara utformad som en teknisk rapport. Utformningen ska följa nedanstående mall.

1.1.1 Rapportens inledande del
Rapportens inledande del består av följande:
Framsida
Framsidan är utformad av skolan (kontakta handledaren). Följande data finns på framsidan:
• teknologernas namn
• examensarbetets titel på svenska
• examensarbetets titel på engelska
• examinators namn
• utbildningsprogram, årtal

Förord
Förordet kan ha en personlig prägel. Det ska vara kort (ca en halv sida) och ge fakta om rapportens tillkomst som inte berör det tekniska innehållet. Förordet är den enda platsen i vilket ordet ”examensarbete” får nämnas. Texten bör innehålla följande:
• namn på skolan, linje, etc.
• utbildningens omfattning
• examensarbetets omfattning
• medverkande företag
• tack till namngivna personer som varit behjälpliga med arbetet
• tack till eventuella sponsorer
Observera att förordet inte har någon kapitelnumrering.

Sammanfattning
Sammanfattningen är den viktigaste delen av rapporten. Den bör vara kort och koncis och ej omfatta mer än en sida, gärna mindre. I sammanfattningen får endast uppgifter ingå som ingår i rapporten i övrigt. Den ska vara så utformad att den ska kunna läsas separat av den som bara vill skaffa sig en snabb orientering om innehållet och får därför inte innehålla hänvisningar till andra delar i rapporten. Sammanfattningen får inte innehålla figurer eller bilder.

Eftersom man i sammanfattningen vänder sig till personer med skilda bakgrunder är det särskilt viktigt att förklara svåra facktermer eller undvika sådana.
I sammanfattningen ska följande framgå:
• kort bakgrund till problemet och syftet med arbetet
• var arbetet utförts
• vad som utförts (frågeställningen)
• viktiga resultat
• betydelse av resultaten
• viktiga avgränsningar
Observera att sammanfattningen inte har någon kapitelnumrering.

Summary
Summary är den engelska sammanfattningen och är i princip en översättning av den svenska sammanfattningen. Den skrivs på separat sida och läggs efter den svenska sammanfattningen. Observera att summary inte har någon kapitelnumrering.

Innehållsförteckning
Innehållsförteckningen listar kapitelrubrikerna med början på kapitel 1. Hur många kapitelnivåer som ska medtagas bedöms från fall till fall. Det är viktigt att innehållsförteckningen ger läsaren en uppfattning om vad som beskrivs i rapporten och hur arbetet är planerat utan att bli oöverskådlig. Observera att rubriken för innehållsförteckningen inte har någon kapitelnumrering. Sidnumreringen börjar på den sida där kapitel 1 börjar. Sidorna med förord, sammanfattning, summary och innehållsförteckning är alltså onumrerade (eller har en avvikande sidnumrering, t ex med romerska siffror) och ingår ej heller i innehållsförteckningen. I innehållsförteckning skall också ”kapitlet” referenser och bilagor anges. Bilagorna har egen sidnumreringsordning och därför anges inte sidnummer för dessa i innehållsförteckningen. Om bilagorna är många kan i innehållsförteckningen en bilageförteckning anges.

Beteckningar
Vid förekomst av många förkortningar, symboler, m m kan det vara fördelaktigt att förklara dessa på en separat sida direkt efter innehållsförteckningen. Denna sida skall då sidnumreras.

Rapportens huvuddel
Efter innehållsförteckningen följer rapportens olika kapitel. Varje huvudkapitel (nivå 1) skall inledas med en kort ingress som beskriver vad som avhandlas i kapitlet. Följande kapitel skall alltid finnas:

1. Inledning
I inledningskapitlet har författaren större möjlighet än i sammanfattningen att förklara arbetets bakgrund, syfte och avgränsningar. Efter läsning av inledningen skall läsaren kunna förstå vad arbetet går ut på och hur rapportens sakinnehåll är beskrivet. Hela inledningskapitlet bör inte vara för långt, helst inte längre än två sidor.

1.1 Bakgrund

I detta avsnitt beskrivs bakgrunden till frågeställningen, d.v.s. en kort beskrivning av företagets situation och varför man vill ha uppdraget utfört. I detta kapitel definieras problemet. Här skall också framgå var arbetet är utfört, t ex på vilket företag. Observera att det inte är bakgrunden till att ni gör arbetet som skall beskrivas här.

1.2 Syfte
Syftet är en kort beskrivning av uppdraget och vilket resultat som uppdraget skall leda till.

1.3 Avgränsningar

Här beskrivs avgränsningar som gjorts. Exempelvis att ekonomiska hänsynstagande inte gjorts, att bara en avdelning har analyserats, mm.

1.4 Precisering av frågeställningen
Utifrån kapitlet 1.2 Syfte skall frågeställningen preciseras. Detta kan göras t ex genom att ställa upp ett antal frågor som sedan skall besvaras senare i rapporten. Ett annat sätt är att ange ett antal påstående (hypoteser) som senare i rapporten verifieras eller förkastas. Kapitlet bör vara kort.

1.5 Rapportens disposition (eventuellt)
Om rapportens huvudkapitel följer ett logiskt mönster med tydliga övergångar behöver detta kapitel finnas med i rapporten. Om det finns med beskrivs här hur rapportens sakinnehåll är disponerat. Läsaren skall här få en vägledning till hur han skall läsa rapporten. Här kan det t ex stå ”I kapitel 5, Beräkning av sidvindskänslighet för personbilar, analyseras de krafter som verkar på fordonet med hänsynstagande till de aerodynamiska krafterna”.

2. Teoretisk referensram
I kapitlet problemanalys skall läsaren kunna ta del av tidigare arbeten och forskning inom området. Här ges en översikt av tidigare arbeten och erfarenheter. Detta har minst två viktiga syften, dels att visa att författarna är väl förtrogna med ämnesområdet, dels att informera den intresserade läsaren om nya metoder, principer eller koncept. Det skall tydligt framgå, med referenshänvisningar, varifrån allmän teori
och övriga arbeten är hämtade. Kapitlet kan delas upp i flera underkapitel om så är lämpligt. I vissa undantagsfall kan examinator besluta om att detta kapitel kan utgå.

3. Metod
Metodkapitlet skall beskriva hur arbetet är upplagt. Kapitlet omfattar bl.a. arbetsgång, design av experiment och användning av olika datainsamlingsmetoder. Kapitlet kan indelas i underkapitel. Ett metodkapitel skall - i idealfallet - vara så utförligt att vem som helst som har vissa baskunskaper inom området skall kunna utföra arbetet på det sättet som är beskrivit i rapporten och nå samma resultat. Att redogöra för sin metod är viktigt för att uppdragsgivaren skall kunna bedöma om man har nått målet på det föreskrivna sättet. Det är därför också viktigt att man förklarar varför den valda metod ger ett tillförlitligt resultat.

Rapportens olika huvudkapitel
Efter metodkapitlet följer huvudkapitlen, d.v.s. kapitel 4, 5, 6,…..osv, som beskriver själva arbetet. Här skall i detalj beskrivas vad som gjorts, resultat som framkommit, bedömningar av resultat samt resultatet   konsekvenser. Figurer, tabeller och diagram skall åtföljas på ett logiskt och tydligt sätt. Läsaren skall kunna läsa rapporten utan att behöva bläddra fram och tillbaka. Det skall tydligt framgå, med referenshänvisningar, varifrån eventuell allmän teori och tidigare arbeten är hämtade. Det skall också tydligt framgå vari den egna arbetsinsatsen består. Det skall i dessa kapitel vara möjligt för läsaren att klart och tydligt förstå vad som är data, analys av data samt vad som är slutsatser.

Kapitlet om slutsats
I detta kapitel, som är rapportens sista, skall det redogöras för de erfarenheter och slutsatser som man kommit fram till. Det är viktigt att syftet (kapitel 1.2) samt frågeställningarna (kapitel 1.4) verifieras i detta kapitel. Här skall också en trovärdighetsanalys (noggrannhetsanalys) genomföras. Man får inte skämmas för att berätta det man inte lyckats med. Kapitlet bör innehålla de viktigaste resultaten, bedömning av resultaten samt rekommendationer till fortsatt arbete. Det är möjligt att dela upp detta kapitel i underkapitel.

Referenser

Efter rapportens kapitel skall det finnas en referenslista. Referenslistan har inget kapitelnummer och är det sista som ingår i den löpande sidnumreringen. Referenserna anges enligt följande exempel:

Alternativ 1
Numrering av referenser har den fördelen att namnen inte behöver stå i bokstavsordning utan att hänvisningar till referenser i texten sker till referensnumret.

Tidskriftsartikel:
12. Eckert, E. R. G, and E. M. Sparrow: Radiative Heat Exchange between Surfaces with Specular Reflection, Inst. J Heat Transfer, vol.3, no1, sid 42-54, 1961.

Bok:
13. Schonberger R. J. et al: Operations Managment: Improving Cusomer Service,
Irwin, Boston 1991.

Källa utan angiven författare:
14. Svenska akademins ordlista över svenska språket, Stockholm 1996.

Internetkälla:
15. En ny dimension på ditt godsflöde, Atlet logistics centre. Atlet AB, Mölnlycke 1998, http://www.Atlet.se/swe/index.htm (Acc 2001-11-21)
Acc = Accessed, dvs datum då källan utnyttjades.

Hänvisningar i texten till referenser görs genom att inom parentes ange referensens nummer: ”I detta fall står beteckningen MRP för manufacturing resource planning. Den gamla termen MRP kallas ibland också för lilla MRP eller mrp (13)”
eller
”I detta fall står beteckningen MRP för manufacturing resource planning. Den gamla termen MRP kallas bland också för lilla MRP eller mrp, Schonberger (13)”.

Alternativ 2

Referenslistan sorteras här i bokstavsordning efter författarnas efternamn.

Bok:
Schonberger R. J. et al, 1991: Operations Managment: Improving Cusomer Service,Irwin, Boston .

Hänvisningar till referenser görs genom att ange författarens namn och årtalet inom parentes:
”I detta fall står beteckningen MRP för manufacturing resource planning. Den gamla termen MRP kallas ibland också för lilla MRP eller mrp (Schonberger 1991)”
eller
”I detta fall står beteckningen MRP för manufacturing resource planning. Den gamla termen MRP kallas ibland också för lilla MRP eller mrp, Schonberger (1991)”

Personreferenser
I vissa fall kan det vara lämpligt att ange personreferenser. Detta görs under en separat rubrik ”Personreferenser”. Personreferenserna anges enligt följande exempel:
6. Anders Bertilsson , Mekanelektronik AB, Göteborg, tel 031-999 999.
alternativt
Anders Bertilsson, Mekanelektronik AB, Göteborg, tel 031-999 999.

Bilagor

I bilagor redovisas med fördel aktiviteter och övriga handlingar som inte är helt nödvändiga för förståelsen av examensarbete i sin helhet, men som kan hjälpa den detaljintresserade läsaren. Sidnumrering sker i övre högra hörnet och varje bilaga numreras individuellt enligt följande exempel: BILAGA 3. Sid 1(7) eller BIL.1 s. 1(7).

Rapportens typografi
Här beskrivs hur kapitelrubriker, sidnumrering, figurtexter, mm skall utformas.

Kapitelrubriker

Rubrikerna skall vara instruktiva. Läsaren skall kunna bilda sig en uppfattning om vad som beskrivs i arbetet och hur arbetet är planerat. En rubrik kan t ex vara ”Beräkning av sidvindskänslighet för personbilar”. Att bara skriva ”Beräkning” är otillfredsställande. Nedan följer en beskrivning av hur kapitelrubrikerna skall utformas med avseende på stil och storlek.

Typsnitt för rubriker är Arial och typsnitt för brödtext är Times New Roman.
1 RUBRIK Nivå 1 (Arial, Fet, Storlek 16, Versaler)
1.1 Rubrik övriga nivåer (Arial, Fet, Storlek 14)
Löpande text - Brödtext (Times, Storlek 12)

Sidnumrering

Sidnumrering görs i nedre högra hörnet, med stilstorlek 12. Förord, sammanfattning, summary och innehållsförteckning sidnumreras inte.

Marginaler
Marginalerna skall vara:
• vänster- och högermarginal 2,5 cm
• övre och undre marginal 2,5 cm

Stycken
Ett nytt stycke föregås av en tom rad. Försök att få raderna ungefär lika lång. Tillämpa gärna avstavning. Löpande text skrivs med stilstorlek 12.

Ekvationer
Ekvationer skall numreras. Numreringen skall vara löpande eller knuten till kapitel. Placeringen av numreringen skall vara strax till vänster om högermarginalen. Alla i ekvationen ingående storheter och beteckningar skall vara förklarade, gärna i anslutning till ekvationen. Källan till ekvationen skall anges. Formler och beräkningar bör skrivas ca 2,5 cm in från vänstermarginal.

Figurer
Figurer skall förses med figurnummer och figurtext i kursiv stil, storlek 12. Figuren och texten skall placeras med 1 cm indrag från vänstermarginal. Numreringen sker enligt Figur x.y, där x är huvudkapitlets nummer (nivå 1) och y är ett löpande figurnummer inom kapitlet. Figurtexten skall vara så förklarande att det är möjligt att förstå huvuddragen i figuren utan att läsa texten i övrigt. Figurtexten kan omfatta mer än en rad. Om figuren är hämtad från en referens skall hänvisning till denna referens göras i figurtexten.

Diagram
Axlarnas innebörd skall anges tillsammans med enhet, t ex T [K] (temperatur i Kelvin).

Tabeller

En tabell kan införas antingen som en figur (se ovan) eller som tabell. Tabeller skall förses med tabellnummer och tabelltext (förklarande text) på samma sätt som figurer. Dock skall tabelltexten anges ovanför tabellen. Ingående storheter skall definieras och sorter skall anges. I övrigt gäller samma som för figurer.

Listor
Listor, punktlistor mm skrivs med 1 cm indrag från vänstermarginal.

Språket
Det ställs höga krav på att språket skall vara enkelt, tydligt och begripligt. Det vanligaste felet är komplicerade, långa meningar med syftningsfel. Det bästa sättet att undvika detta är att skriva korta meningar. Använd gärna orden vilken, vilket och vilka istället för ordet som. Ett annat vanligt fel är att termer och begrepp inte förklaras. Allmänt gäller att en term endast behöver förklaras första gången den används i rapporten. Vid förekomst av många förkortningar, symboler, mm kan det vara fördelaktigt att förklara dessa på en separat sida (Beteckningar) direkt efter innehållsförteckningen. Denna sida skall då sidnumreras. Det kan vara lämpligt att fler personer kontrolläser rapporten. Kanske kan kamrater och
släktingar utnyttjas som språkgranskare. Tänk på att en bra figur kan säga mer än tusen ord.

Sidhuvud, sidfot
Använd inte sidhuvud. Sidfot, däremot kan användas för förklaringar.

Publicerad: må 15 feb 2010. Ändrad: on 11 dec 2013