Sök i programutbudet

Använd sökfunktionen för att leta efter kurser och program i Chalmers utbildningsutbud. Den programplan och utbildningsplan som avser dina studier är i allmänhet från det läsår du började dina studier.

​​​​​​​​​​​​​
  Programplan, årskurs:  1 2

Utbildningsplan för
MPAEM - MATERIALTEKNIK, MASTERPROGRAM Läsår: 2018/2019
MATERIALS ENGINEERING, MSC PROGR
Utbildningsplanen är fastställd 2014-02-18 av utbildningsområdesansvarig
 

Tillträdesregler:
 

Grundläggande behörighet:

Grundläggande behörighet för avancerad nivå

 

Särskild behörighet:

 

Engelskakunskaper:

För den som anmäler sig till utbildningsprogram eller kurs med undervisningsspråk engelska är behörighetskravet lägst betyg E eller G i Engelska kurs 6 eller B. Engelskkunskaperna kan även styrkas genom ett av de tester och testresultat som finns listade på chalmers.se.

 

Examen på grundnivå:

Huvudområde inom: Materialteknik, Maskinteknik, Teknisk fysik, Kemi, Industriell ekonomi eller Teknisk design.

 

Förkunskaper:

Matematik (minst 30 hp innehållande Linjär algebra, Flervariabelanalys, Numerisk analys och Matematisk statistik), Metalliska material, Polymeriska material, Hållfasthetslära och Termodynamik.

 
Utbildningens huvudsakliga uppläggning:
 

Syfte:

Masterprogrammet Materialteknik vänder sig till studenter som siktar på en karriär inom fältet materialanvändning, som är ett fält av både betydande vetenskaplig och teknisk bredd. Programmet syftar till att utveckla de kunskaper, färdigheter och attityder som krävs för att hantera komplexa frågeställningar om material, deras användning och prestanda i alla faser av ett systems eller en produkts livscykel; allt i från behov och idé till återvinning. Detta innebär för studenten att kunna relatera komplexa materialtekniska frågeställningar och konsekvenser till affärsmässiga, sociala, miljömässiga och etiska överväganden; så som vad ett behov av ökad prestanda i existerande produkter och processer, utveckling av nya koncept, detaljfrågor inom konstruktion, tillverkning och användning, samt återvinning verkligen innebär. Materialval, material- och processutveckling och felanalys är exempel på kärnkompetenser som behövs. Programmet förbereder också studenten för aktivt deltagande och ledning av materialforskning, både industriell och akademisk. Det är därför viktigt för studentens yrkeskarriär att nå en djup kunskap inom området i kombination med erfarenhet av att lösa öppna problem. Materialrelaterad problemlösning och forskning är ofta empirisk och experimentella metoder utvecklas kontinuerligt för att lägga grunden till bättre materialmodeller för den generellt ökande användningen av datorbaserade simuleringar för både produkt- och processutveckling. Syftet är att låta metoder för professionell problemlösning i materialteknik återspeglas i utbildningen genom projekt och fallstudier i direkt samarbete med både aktuella forskning och industriella utvecklingsprojekt. Materialteknikens frågeställningar ligger ofta även nära många produktproducerande organisationers kärnverksamhet och programmet syftar därför till att studenten skall kunna kommunicera frågeställningar, slutsatser och argument till både specialister och icke-specialister och stötta kommunikation och samarbete mellan till exempel produktutveckling och tillverkning. Programmet erbjuder även utbyte med flera internationella program och främjar samverkan och nätverkande mellan elever med olika teknisk grundexamen (materialvetenskap, maskinteknik, fysik, kemi och teknisk design). Och eftersom prestandan hos de flesta tekniska system begränsas av de ingående materialens prestanda, framförallt vad gäller vikt, energiförbrukning, utsläpp och andra aktuella utmaningar så har detta området materialteknik en allt viktigare roll i samhällsutvecklingen.

 

Lärandemål:

Utexaminerade ska självständigt och professionellt kunna delta i och leda projekt som berör materials tillämpning och prestanda i alla faser av produkter, processer och systems livscykel: idé och behov, konceptutveckling, konstruktion, tillverkning, design, implementering, användning och drift, samt återvinning. De ska också ha möjlighet att självständigt och professionellt delta i och leda materialforskning både industriellt och akademisk.
Kunskap och förståelse. Utexaminerad student ska kunna:
  • stå på solida materialtekniska kunskaper för att beskriva hur egenskaper och beteende hos metaller, polymerer och keramer är kopplade till materialstrukturen på atomär och mikroskopisk skala
  • utvärdera och förutsäga hur polymera, metalliska och keramiska materials varierar över tiden genom att tillämpa fördjupade kunskaper om hur sambandet mellan materialens mikrostruktur och deras behandling påverkar deras motstånd mot utmattning, åldring, förslitning och andra livslängdsbegränsande mekanismer. Den kunskapen skall baseras på kopplingen mellan teori, experiment och matematisk modellering (termodynamiska eller mekanisk)
  • dra slutsatser baserade på vetenskapliga grunder och beprövad materialvetenskap och visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
  • förklara utvalda materials prestanda och lämplighet för specifika tillämpningar ur både mikro- och makromekaniska perspektiv.
  • samt att värdera och dra slutsatser om olika materials generella för- och nackdelar för olika användningsområden relaterat till deras materialegenskaper
  • förklara samverkan mellan olika bearbetningsmetoder och strukturen hos ett material och hur det påverkar både tillverkning och produktegenskaper
  • visa kunskap och förståelse som bygger på och utvidgar inlärningsmålen från tidigare utbildningsnivåer inom materialvetenskap, matematik, tillämpad mekanik, produktionsteknik och termodynamik
  • visa insikt i kommersialiseringsaspekter och immateriella rättigheter för nya materialtekniska upptäckter och utvecklingar
    Färdigheter och förmåga. Utexaminerad student ska kunna:
  • kritiskt, självständigt och kreativt gestalta, konstruera, tillverka och använda material och förutsäga deras beteende och egenskaper i olika produkter, processer och system beroende på olika aspekter som: form, materialval, haverianalys, etc.
  • beskriva och utreda materialens lämplighet inom givna ramar (t.ex. ekonomiska) genom att planera och genomföra kvalificerade tester från ett brett spektrum av metoder och tekniker för materialkarakterisering och prestandabedömning, till exempel: hårdhetsmätning, mekanisk provning , optisk mikroskopi , elektronmikroskopi eller röntgen, DSC , DTA , Auger eller ESCA
  • analysera ny materialteknik utifrån vetenskapliga, tekniska, juridiska och marknadsmässiga synvinklar
  • delta i forskning och utveckling för att generera ny kunskap
  • skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika materiallösningar
  • kritiskt och systematiskt integrera kunskap för att förutsäga och utvärdera materialbeteende och egenskaper, och även med begränsad eller ofullständiga uppgifter kunna uppskatta hur en tillverkningsprocess påverkar egenskaper och koppla det till den miljö där produkten ska vara användas genom att bedöma livslängd och risken för olika haverimekanismer
  • beakta materialtekniken mot samhällets krav på hållbar utveckling
  • arbeta i projektform med öppna problem i mångkulturella och tvärvetenskapliga grupper och spegla det mot projektarbetets olika faser och gruppdynamik.
  • Att både presentera och föra en dialog om resultat och egna slutsatser och den logiska grunden för dessa från experimentella materialtekniska undersökningar, teoretiska beräkningar och förutsägelser, samt litteraturstudier, med både specialister och icke-specialister, nationellt och internationellt.
    Formulering av bedömningar och attityder: Den utexaminerade studenten skall kunna:
  • formulera bedömningar angående vad olika val av material eller utveckling av nya material får för vetenskapliga, samhälleliga och etiska konsekvenser samt var medveten om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete
  • visa insikt om konsekvenser för tillverkning, produktbeteende och miljöbelastning under hela livscykeln
  • dra slutsatser som visar insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar för materialteknikens roll i samhället och människors ansvar för dess användning, genom tillämpning av sociala, ekologiska och etiska överväganden
  • identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckling av sin kompetens

  •  

    Omfattning: 120.0 hp

     

    Självständigt arbete:

    Examensarbetet (30 hp) ska ha en tydlig koppling till ämnesområdet materialteknik, som det definieras av vad som tidigare studerats inom ramen för programmets kurser. Det kan ske i samarbete med handledare på Chalmers, inom industrin, vid forskningsinstitut eller vid andra universitet och ha en examinerande lärare från Chalmers. För att påbörja examensarbetet skall studenten ha klarat 45 poäng av programmets kurser. Studerande på femåriga civilingenjörsprogram måste ha uppnått minst 225 hp innan examensarbetet kan påbörjas. Det finns en begränsad möjlighet att genomföra ett utvidgat examensarbete (60 hp) med tydlig forskningsinriktning, vilket kan söks i konkurrens med övriga deltagare. Kraven på dessa studenter är högre än för en vanlig uppsats. Ett mål med en 60 poängsuppsats är att producera forskningsresultat tillräckligt bra för att presenteras vid internationella konferenser eller tidskrifter. För ytterligare information hänvisas till kursplanen eller genom att kontakta programmets koordinator. Mer information om regler för examensarbete ges här för institutionen för material och tillverkning.

     

    Gällande kurser för läsår 2018/2019:

    Se programplan

     

    Rekommendationer:

    Inga spår eller inriktningar, men samarbetet med masterprogrammen i tillämpad mekanik och produktionsteknik har resulterat i två paket bestående av fyra kurser var och en ger extra djup i material och tillämpad mekanik eller material och tillverkningsteknik.

     
    Examen:
     Examenskrav:
      Teknologie masterexamen:
    Avklarade kurser om totalt 120 hp
    Avklarade kurser på avancerad nivå (inklusive examensarbete) om minst 90 hp
    Examensarbete 30 hp
    Fullgjort fordringar för kurser på avancerad nivå examinerade vid Chalmers (inklusive examensarbete) om minst 45 hp
    Kurser (inklusive examensarbete) inom ett för utbildningen fastställt huvudområde 60 hp
    Avlagd kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
    Fullgjort kurskrav enligt programplan

    Se även den lokala examensordningen
     

    Examensbenämning:

    Teknologie masterexamen, huvudområde Maskinteknik. Masterprogrammets namn och huvudområde anges i examensbeviset. Eventuella specialiseringar eller spår anges inte.

     

    Huvudområde:

    Maskinteknik

     
    Övrig information:
     

    Avsikten med programmet är att möta förväntningarna från studenter som har erfarenhet av användning av aktiva och upplevelsebaserade inlärningstekniker genom en integrerad inlärning av yrkesfärdigheter för det materialtekniska sammanhanget. I programmet finns det inslag av aktivt lärande, laborationer, projekt, fallstudier och integrerad träning i kommunikationsförmåga, utöver föreläsningar och handledning. Studenterna i MPAEM har olika bakgrund med kandidatexamen från exempelvis maskinteknik, polymervetenskap, metallurgi, fysik, kemi, eller teknisk design från olika delar av världen. En introduktion ingår därför, med start på internet så fort antagning är klar och som följs upp i första veckan med sociala aktiviteter, föreläsningar och projektuppgifter. Materialtekniken är ett mycket brett område med mycket interaktion och överbryggande med andra tekniska, vetenskapliga och affärsrelaterade discipliner och materialtekniker är ofta involverade i centrala frågeställningar som berör både produkters och processers prestanda och materialteknisk grundforskning. Kurserna behandlar metaller, polymerer och keramer i alla faser av materialens användning och prestanda i produkter och processer livscykel, från konceptutveckling, konstruktion, tillverkning, användning till återvinning. Det berör tekniska aspekter som materialval och användningsområden, modellering, bearbetning, karakterisering, och haverianalys. I vårt mål att förbereda studenterna för en yrkeskarriär finns det kopplingar till samhället och industrin genom gästföreläsare, studiebesök och projekt för att återspegla den nära kopplingen mellan aktuella industriella utmaningar och den akademiska forskningen. Kursen i keramiska material undervisas av Swerea/IVF. Det finns även möjlighet att delta i produktutveckling eller Formula Student. Examensarbete görs ofta på efterfrågan från industrin, i syfte att beskriva och föreslå tekniska lösningar på ett större teknisk uppdrag, som ger erfarenhet av materialtekniska utvecklingsprojekt och hur de skall kommuniceras. För att främja ytterligare samverkan och nätverkande ges flera av de valbara kurserna i samarbete med andra masterprogram: tillämpad mekanik, produktionsteknik, produktutveckling, bioteknik, industriell ekologi och tillämpad fysik.


    Sidansvarig Publicerad: on 24 jan 2018.