Sök i programutbudet

Använd sökfunktionen för att leta efter kurser och program i Chalmers utbildningsutbud. Den programplan och utbildningsplan som avser dina studier är i allmänhet från det läsår du började dina studier.

​​​​​​​​​​​​​
  Programplan, årskurs:  1 2 3

Utbildningsplan för
TIMAL - MASKINTEKNIK, HÖGSKOLEINGENJÖR Läsår: 2018/2019
MECHANICAL ENGINEERING
Utbildningsplanen är fastställd 2013-02-19 av utbildningsområdesansvarig
 
blank
Tillträdesregler:
 

Grundläggande behörighet:

Grundläggande behörighet för grundnivå

 

Särskild behörighet:

gy11; Områdesbehörighet A9, Behörighetskurser: Matematik 4, Fysik 2, Kemi 1
ELLER
Slutbetyg; Fysik B, Kemi A, Matematik D

 
Utbildningens huvudsakliga uppläggning:
 

Syfte:

Högskoleingenjörsutbildningen i maskinteknik syftar till att utveckla de kunskaper, färdigheter och attityder som sammantaget ger den tillämpningsnära ingenjörskompetens som krävs för att kunna leda och delta i utvecklingen och utformningen av industriella produkter, processer och system för en hållbar samhällsutveckling. Dagens industri och samhälle präglas av ett starkt ökande behov av denna kompetens och programmet syftar specifikt till att tillgodose detta inom maskinteknikområdet.

Vidare förbereder utbildningen också för arbete inom andra delar av samhällslivet där såväl teoretisk analys som praktiska och experimentella färdigheter vid hantering av komplexa problemställningar är av betydelse.

 

Lärandemål:

1. Kunskap och förståelse

Högskoleingenjören i maskinteknik skall ha tillägnat sig kunskaper i matematik, grundläggande naturvetenskap och grundläggande teknikvetenskap i en sådan omfattning som krävs för att förstå och kunna tillämpa dessa kunskaper i den tillämpade mekaniken. Centralt är att kunna

1.1 redogöra för och tillämpa grundläggande begrepp och metoder inom matris- och vektoralgebra,

1.2 lösa linjära system av algebraiska ekvationer,

1.3 redogöra för och tillämpa grundläggande begrepp och metoder inom differential- och integralkalkyl och att kunna lösa ordinära differentialekvationer av typerna separabla och andra ordningens inhomogena med konstanta koefficienter,

1.4 tillämpa den klassiska mekanikens grundläggande begrepp och lagar för att bestämma krafter i statiska materiella system,

1.5 tillämpa den klassiska mekanikens rörelselagar för att analysera dynamiken vid partikelrörelse,

1.6 redogöra för hållfasthetslärans grundläggande begrepp och lagar samt kunna tillämpa dessa vid beräkningar av spänningar och deformationer hos belastade konstruktioner,

1.7 förklara och tillämpa termodynamikens huvudsatser när det gäller omvandling mellan olika energiformer inom ett system, speciellt i relation till en hållbar energianvändning,

1.8 förklara och tillämpa grundläggande strömningsekvationer såsom kontinuitetsekvationen, Bernoullis ekvationer och impulssatsen samt beskriva laminär och turbulent strömning, centrala aspekter på rörströmning och strömning kring kroppar,

1.9 tillämpa grundläggande ritteknik och använda ett modernt CAD-program för att bygga enklare solidmodeller,

1.10 använda grundläggande algoritmer i Matlab för att analysera och simulera olika typer av mekaniska system samt även kunna använda Matlabs verktyg för grafik och visualisering,

1.11 redogöra för grundläggande funktion och konstruktion hos elektriska komponenter, utrustningar och system som ingår i moderna industri- och energianläggningar,

1.12 använda Laplacetransformen för att analysera linjära system,

1.13 redogöra för grundläggande reglerteknisk terminologi samt att kunna modellera, simulera och dimensionera enkla reglersystem med Matlab/Simulink,

1.14 redogöra för och tillämpa grundläggande metoder för materialval och redogöra för hur materialegenskaper kan förändras genom att manipulera mikrostrukturen,

1.15 beskriva fenomenet utmattning för material påverkade av en tidsberoende belastning,

1.16 redogöra för de viktigaste tillverkningsmetoderna för metalliska material samt kunna förklara hur materialens struktur och egenskaper förändras som ett resultat av tillverkningsprocessen,

1.17 redogöra för och tillämpa centrala begrepp inom sannolikhetslära och statistik samt att kunna tillämpa statistiska metoder för försöksplanering och processtyrning i industriella sammanhang,

1.18 analysera och dimensionera vissa typer av ofta förekommande maskinelement,

1.19 redogöra för centrala begrepp och kunna beskriva miljö- och energifrågor i ett för individ, företag och samhälle hållbart perspektiv både lokalt och globalt.

1.20 redogöra för och tillämpa grundläggande begrepp och metoder för funktioner av flera variabler, (K)

1.21 formulera rörelseekvationerna för en stel kropp och system av stela kroppar i två dimensioner och genomföra analysen av dessa, (K)

1.22 använda finita elementmetoden (FEM) som ett datorhjälpmedel för att bestämma påkänningar och deformationer i mekaniska konstruktioner, (K)

1.23 analysera fleraxliga spännings- och deformationstillstånd speciellt med avseende på skiv-, platt- och skalkonstruktioner, (K)

1.24 redogöra för och tillämpa centrala begrepp inom kvalitet och driftsäkerhetsområdet, (P)

1.25 redogöra för CNC-maskinens mekaniska uppbyggnad och programmering samt för datorstödd beredning i ett modernt CAM-system, (P)

1.26 beskriva principerna för verkstadsindustrins möjligheter att med automatisering, i form av robotar och PLC, åstadkomma en effektiv produktion, (P)

1.27 beskriva produktionslogistiska begrepp och koncept samt tillämpa grundläggande metoder och verktyg för planering och styrning av ett företags produktion och materialflöden, (P)

1.28 tillämpa metoder och verktyg för att ta hänsyn till människans förmåga och begränsningar i ett människa-maskinsystem, (P)

(K) och (P) i programmålen 1.20 - 1.28 ovan avser mål som är specifika för inriktning konstruktion respektive inriktning produktion i årskurs 3.

2. Färdighet och förmåga

Högskoleingenjören i maskinteknik skall kunna leda och medverka i utformandet av nya produkter, processer och system med en helhetssyn från behov och idéformulering, konstruktion och tillverkning till drift och avveckling. Här ingår det att kunna

2.1 förklara och ha förmågan att, med en helhetssyn, tillämpa de grundläggande maskintekniska ämnena för analys av mekaniska system,

2.2 redogöra för de metoder och den utrustning som förekommer vid planering, styrning och övervakning av processer, maskiner och andra anläggningar,

2.3 formulera matematiska modeller för givna tekniska problem, genomföra simuleringar och bedöma rimligheten av resultaten,

2.4 handskas med den experimentella utrustning som krävs för genomförandet av laborationer och andra experimentella projekt,

2.5 förklara och använda de mest vanliga ekonomiska begreppen och modellerna för att analysera ekonomin i ett företag och för att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av fattade beslut,

2.6 jämföra och värdera olika produkt- och produktionslösningar med avseende på funktion, miljöbelastning, arbetsmiljöaspekter och ekonomi,

2.7 använda datorbaserade visualiseringstekniska hjälpmedel vid presentation av projektresultat,

2.8 dokumentera, kommunicera skriftligt och muntligt samt presentera resultat med grafer, bilder och simuleringar i dialog med olika grupper,

2.9 arbeta självständigt i ett grupprojekt, fungera i gruppen och förstå dess dynamik samt även kunna leda ett grupprojekt med avseende på planering, genomförande och redovisning,

2.10 tillämpa en ingenjörsmässig arbetsgång, inklusive val av projektmetodik, för att lösa ett öppet och ostrukturerat problem,

2.11 generera flera olika sätt att modellera en produkt- och produktionslösning för att möjliggöra en analys och att på ett systematiskt sätt välja ut den lösning som är bäst med avseende på en uppsättning stipulerade kriterier.

3. Värderingsförmåga och förhållningssätt

Högskoleingenjören i maskinteknik skall kunna:

3.1 beskriva och förklara miljö- och energifrågor i ett för individ, företag och samhälle hållbart perspektiv både lokalt och globalt,

3.2 ta ställning till teknikens möjligheter och begränsningar samt vilka konsekvenser detta får i ett samhälleligt och socialt perspektiv,

3.3 beskriva huvudinnehållet i den etiska hederskodex som arbetats fram av Sveriges ingenjörer,

3.4 tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur samt självständigt kunna formulera och utveckla nya frågeställningar.

 

Omfattning: 180.0 hp

 

Självständigt arbete:

Examensarbetet, som omfattar 15 högskolepoäng, utförs enskilt eller i par under sista terminen i årskurs 3. Arbetet utförs i samarbete med en industripartner och skall ligga inom vald specialisering. Arbetet får påbörjas av studerande, som dels har godkända kurser omfattande minst 120 högskolepoäng och dels har fått examensarbetet registrerat.

 

Gällande kurser för läsår 2018/2019:

Se programplan

 

Rekommendationer:

Rekommenderade fördjupningskurser inom det valbara blocket i åk 3 är för studenter inskrivna fr o m H12
inriktning Konstruktion - lp 3: Materialteknik fk, lp 4: Hållfasthetslära fk
inriktning Produktion - lp 3: Människa - Teknik, lp 4: Tillverkningsteknik fk

 
 

Programinriktningar:

Maskiningenjörsprogrammet erbjuder fr o m HT12 två inriktningar Konstruktion och Produktion.

 
Examen:
 Examenskrav:
  Högskoleingenjörsexamen med inriktning Maskinteknik:
Avklarade kurser om totalt 180 hp
Examensarbete 15 hp
Kurser i matematik om minst 15 hp
Avklarade kurser examinerade vid Chalmers (inklusive examensarbete) om minst 60 hp
Kurser inom tema Miljö och hållbar utveckling (MHU) 7,5 hp
Fullgjort kurskrav enligt programplan

Se även den lokala examensordningen
 

Examensbenämning:

Examensbenämningen är Högskoleingenjörsexamen. I examensbeviset anges inriktning Maskinteknik.

 
Övrig information:
 

Innehåll


Maskiningenjörsprogrammets centrala område, integrerad produkt- och processframtagning, har sin grund i tillämpad naturvetenskap och matematik. Området maskinteknik kan generellt sägas vara ett mycket brett kunskapsområde där högskoleingenjörsutbildningar fokuserar på tillämpad teknik och ingenjörsmässig arbetsmetodik.


De första två läsåren (120 hp), som är gemensamt för samtliga studenter, ger de grundläggande kunskaper inom matematik och maskinteknik som behövs för vidare studier inom området produkt- och processframtagning. Ett antal projektarbeten genomförs.


Under slutet av andra läsåret väljs inriktning inför tredje läsåret. Maskiningenjörsprogrammet erbjuder två inriktningar:



  • Konstruktion

  • Produktion


Under tredje läsåret läses 30 hp inom vald inriktning. Den resterande delen väljes utifrån ett antal kurser (15 hp) samt examensarbete på 15 högskolepoäng.


Schemaläggning sker så att fördjupningskurserna i största mån är anpassade till respektive inriktnings kurser. Studenter har förtur till fördjupningskurser inom den valda inriktningen. Samtliga kurser nämnda ovan, ges under förutsättning att antalet deltagare uppgår till minst 15 studenter.


Under hela utbildningstiden görs projektarbeten där flera ämnen integreras. I början mer styrda men efter hand med alltmer industrinära förutsättningar. Projektarbeten involverar även rapportskrivning och presentationsteknik, i vissa projekt på engelska.


Undervisningsformer:


Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, demonstrationsräkningar, övningar, räknestugor, projektarbeten, konstruktionsuppgifter och laborationer. Omfattning av tid på respektive kategori framgår av aktuell kursplan.


Generellt utformas kurser inom programmet så att kopplingen till närliggande ämnen görs tydlig. Pedagogiska metoder anpassas till kurser, lärare och studenter. Projektarbeten under arbetslivsliknande former tränar ingenjörsmässighet och förbereder därmed studenten inför den kommande yrkesrollen.


För de flesta kurser används betygsskalan 3,4,5 samt underkänd, där betyget 3 är lägsta godkända betyg. I några fall används endast betyget godkänd som omdöme om godkänd genomförd kurs.


Läromedel


Kurslitteraturen är på svenska eller engelska. Litteraturen framgår av respektive kursplan.


 


Sidansvarig Publicerad: on 24 jan 2018.