Sök i programutbudet

Använd sökfunktionen för att leta efter kurser och program i Chalmers utbildningsutbud. Den programplan och utbildningsplan som avser dina studier är i allmänhet från det läsår du började dina studier.

​​​​​​​​​​​​​
  Programplan, årskurs:  1 2 3

Utbildningsplan för
TIDSL - DESIGN OCH PRODUKTUTVECKLING, HÖGSKOLEINGENJÖR Läsår: 2018/2019
PRODUCT DESIGN ENGINEERING
Utbildningsplanen är fastställd 2018-02-20 av utbildningsområdesansvarig
 

Tillträdesregler:
 

Grundläggande behörighet:

Grundläggande behörighet för grundnivå

 

Särskild behörighet:

gy11; Områdesbehörighet A9, Behörighetskurser: Matematik 4, Fysik 2, Kemi 1
ELLER
Slutbetyg; Fysik B, Kemi A, Matematik D

 
Utbildningens huvudsakliga uppläggning:
 

Syfte:

Utbildningen syftar till att studenterna skall ges möjlighet att skaffa sig kunskaper och färdigheter inom områdena industridesign och produktutveckling. Utbildningen kombinerar områdena industridesign och produktutveckling d v s såväl maskinteknik, naturvetenskap som industridesign. Studenterna skall ges förutsättningar för att tillgodogöra sig färdigheter i etablerad metodik. Vidare skall utbildningen ge goda förutsättningar för att uppöva färdigheter i användandet av design- och ingenjörsverktyg och tekniska hjälpmedel för att analysera problem och utveckla lösningar. Viktiga inslag i utbildningen är förmågan att presentera idéer och lösningar så att mottagaren kan tillgodogöra sig budskapet.

Utbildningen syftar vidare till att tillgodose samhällets och industrins direkta behov av ingenjörskompetens inom området maskin, inriktning design och produktutveckling. Programmet är tillämpningsnära och tydligt tvärvetenskapligt. I utbildningen skall förutsättningar för förståelse för sammanhanget mellan konsument/brukare, designer/konstruktör och producent/industri ges. Designingenjören skall ges möjlighet att tillgodogöra sig förmågan att arbeta operativt med både formgivnings- och konstruktionsprocessen. Utbildningen ger förutsättningar för att förstå processen för industriell produktframtagning.
Designingenjören skall ges förutsättningar för att skaffa sig förmågan att bedöma funktionella, prestandamässiga, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av vald produkt och produktionsmetod. Utbildningen har emellertid tydligt fokus på produktutveckling snarare än produktionsprocesser.
Designingenjörsprogrammet skall ge för studenterna att tillgodogöra sig insikt i, och tillämpning av, det självständiga informations- och kunskapssökande, som är förknippat med modern produktutveckling. Vidare syftar utbildningen till att erbjuda kunskap om och vana vid datoriserade hjälpmedel för design och konstruktion samt för produktionsprocesser. Kommunikation i tal, skrift och bilder intar en central roll. Studenterna förväntas och uppmanas att öva förmågan att presentera projekt och eller produkter i projektarbeten.

Designingenjörsprogrammet lägger stor vikt vid att integrera maskinteknik, design och produktutveckling i praktiska övningar och projekt. Att etablera erfarenhet av arbete i grupp ses som mycket viktigt.

 

Lärandemål:

Högskoleingenjören i teknisk Design skall:

  1. Ha tillägnat sig kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknikvetenskap i en sådan omfattning som krävs för att förstå och kunna tillämpa dessa kunskaper under studietiden och i sitt framtida arbete. Vidare ha tillägnat sig kunskaper och färdigheter inom området industridesign.


  2. Centralt är att:

    1. ha kunskaper inom matris- och vektoralgebra,

    2. lösa linjära system av algebraiska ekvationer

    3. ha kunskaper inom differential- och integralkalkyl och att kunna lösa ordinära differentialekvationer av typerna separabla och andra ordningens inhomogena med konstanta koefficienter,

    4. tillämpa Newtons lagar för att bestämma krafter och rörelser i materiella system,

    5. kunna förklara hållfasthetslärans grundläggande begrepp och lagar samt kunna tillämpa dessa vid beräkningar av spänningar och deformationer hos belastade konstruktioner,

    6. förstå och kunna tillämpa termodynamikens huvudsatser när det gäller omvandling av olika energiformer inom ett system,

    7. redogöra för grundläggande strömningsekvationer samt förstå och beskriva och grundläggande strömmningsfenomen,

    8. behärska grundläggande ritteknik och tillgodogöra sig information från 2-dimmensionella konstruktionsritninngar, läsa 2Dritning samt skapa 2Dritning från digitalt underlag, samt förstå måttsättning och måttsätta ritning

    9. använda moderna CAD-program (3D solidmodelleringsprogram) för att konstruera komplexa solidmodeller,

    10. Använda moderna CAD-program (3D ytmodelleringsprogram) för att konstruera komplexa ytmodeller, samt kunna skapa datorgenererade bilder, (CGI, computer generated images)
    11. Skapa digitala underlag för friformsframställning (3D-printing)

    12. Använda eget skissande, och eget eller andras bildmaterial, som kommunikativa verktyg i syfte att kommunicera idéer.

    13. Behärska moderna grafikprogramvaror (2D) för bildhantering, (Pixelbaserade och vektorbaserade)

    14. kunna producera grafiskt välkomponerade rapporter, posters och övrigt presentationsmaterial för att tydligt kommunicera idéer och resultat,

    15. kunna producera enkla fysiska 3D-modeller för att kommunicera volym och form, samt för att genomföra ergonomiska studier

    16. se, läsa och beskriva form för god förståelse för, och skapande av, ytor på produkter, och möten mellan detaljer på produkter, och för att skapa god egen förståelse för form

    17. förklara val av material och förstå hur materialegenskaper förändras vid olika tillverkningsmetoder,

    18. kunna förklara och använda centrala begrepp inom området kvalitet med avseende på valda kvalitetsverktyg

    19. kunna analysera och dimensionera maskinelement med tyngdpunkten på mekaniska transmissioner,
    20. Kunna använda objektsorienterad programmering för att skapa egna program för att lösa givna problem


  3. Designingenjören skall kunna leda och medverka i utformandet av nya produkter, tjänster och system med en helhetssyn från behov och idéformulering, konstruktion och tillverkning till drift och avveckling/destruktion.


    1. förstå och ha förmågan att tillämpa de grundläggande användarmässiga, ergonomiska, maskintekniska, och designmässiga aspekter som krävs för att analysera produkter och system för slutkonsument

    2. Vara förtrogen med de teorier och verktyg som används vid utformandet av konsumentprodukter och människa-maskin gränssnitt

    3. Kunna genomföra informationsinsamling, analys och kravställning för utformandet av produkter för slutkonsument

    4. Vara väl förtrogen med teorier om ergonomi, brukarstudier och fokusgrupper och deras betydelse för produktutformning,

    5. att kunna använda de mest vanliga ekonomiska begreppen och modellerna för att analysera ekonomin i ett företag och för att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av fattade beslut,

    6. Vara väl förtrogen med de ekonomiska krav som ställs på en produkt ur ett ekonomiskt perspektiv för att säkerställa en framgångsrik produkt, ha förståelse till grunderna till marknadsföring och produktpositionering.

    7. kunna jämföra och värdera olika produktförslag med avseende på funktion, miljöbelastning och ekonomi,

    8. att kunna hantera miljö- och energifrågor i ett för individ, företag och samhälle hållbart perspektiv både lokalt och globalt, samt vara förtrogen med livscykelanalyser ur ett hållbarhetsperspektiv,

    9. kunna dokumentera, kommunicera skriftligt och muntligt på svenska och engelska samt presentera resultat grafiskt med grafer, bilder och visualiseringar,

    10. kunna arbeta i och leda ett grupprojekt med avseende på planering, genomförande och redovisning, samt ha kunskap om och förståelse för gruppdynamik och dess påverkan på arbete i grupp,

    11. kunna tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur samt att självständigt kunna formulera och utveckla nya frågeställningar.


 

Omfattning: 180.0 hp

 

Självständigt arbete:

Examensarbetet, som omfattar 15 högskolepoäng, utförs under sista terminen i årskurs 3, med en eller två studenter per grupp. Arbetet utförs i samarbete med en industripartner och skall ligga inom området design och produktutveckling. Arbetet får påbörjas av studerande, som dels har godkända kurser omfattande minst 120 högskolepoäng och dels har fått examensarbetet registrerat.

 

Gällande kurser för läsår 2018/2019:

Se programplan

 

Rekommendationer:

Rekommenderade valbara kurser i designingenjörsprogrammet är LMT968 Industriell ekonomi och organisation, PPU041 Solidmodellering fk, PPU025 Från numeriskt underlag till fysisk modell. I årskurs 1 gör ett obligatoriskt val mellan DAT171 Objektsorienterad programmering och LMT836 Termodynamik och Strömningsmekanik

 
 
Examen:
 Examenskrav:
  Högskoleingenjörsexamen med inriktning Design och produktutveckling:
Avklarade kurser om totalt 180 hp
Examensarbete 15 hp
Kurser i matematik om minst 15 hp
Avklarade kurser examinerade vid Chalmers (inklusive examensarbete) om minst 60 hp
Kurser inom tema Miljö och hållbar utveckling (MHU) 7,5 hp
Fullgjort kurskrav enligt programplan

Se även den lokala examensordningen
 

Examensbenämning:

Examensbenämningen är Högskoleingenjörsexamen. I examensbeviset anges inriktning Design och produktutveckling.

 
Övrig information:
 

Innehåll och organisation


Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng, d v s tre års heltidsstudier, och bedrivs i form av kurser. Kurserna är sammanförda till en programplan.


Designingenjörsprogrammets centrala område, design och prodututveckling, har sin grund i maskinteknik och industridesign. Området maskinteknik är ett mycket brett kunskapsområde där högskoleingenjörsutbildningar fokuserar på tillämpad teknik och ingenjörsmässig arbetsmetodik. Industridesign är metoder för att koppla formgivning, brukarbehov och estetiska värden till produktframtagning.


Första läsåret (60 hp) ger grundläggande kunskaper inom maskinteknik. Under första läsåret ges också de grunder som behövs inom industridesign för vidare studier. Ett antal mindre projektarbeten genomförs.


Andra läsåret (60 hp) syftar till att bredda kunskapsbasen inom produktutveckling och design. Här studeras bl a material- och tillverkningsteknik, både ur ingenjörs- och designhänseende.


Under tredje läsåret ges möjlighet att skapa en individuell kunskapsprofil. 22,5 hp är obligatoriska, den resterande delen väljes utifrån ett antal valbara kurser (22,5 hp) samt examensarbetet på 15 hp.


Schemaläggning sker så att de rekommenderade valbar kurserna ej krockar med de obligatoriska kurserna. Samtliga kurser nämnda ovan, ges under förutsättning att antalet deltagare uppgår till minst 15 studenter.


Under hela utbildningstiden görs projektarbeten där flera ämnen integreras, i början mer styrda men efter hand med alltmer industrinära förutsättningar. Projektarbeten involverar även rapportskrivning och presentationsteknik, i vissa projekt på engelska.


Utbildningen kan helt eller delvis bedrivas på engelska.


Upplägget på tredje året ger studenterna möjlighet att förlägga en del av sina studier vid annan högskola eller utomlands.


Undervisningsformer


Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, demonstrationsräkningar, övningar, räknestugor, projektarbeten, konstruktionsuppgifter och laborationer. För att undervisningen i de designrelaterade ämnena skall fungera optimalt bedrivs stor del av undervisningen i den egna designstudion.


Generellt utformas kurser inom programmet så att kopplingen till närliggande ämnen görs tydlig. Pedagogiska metoder anspassas till kurser, lärare och studenter. Projektarbeten under arbetslivsliknande former tränar ingenjörsmässighet och förbereder därmed studenten inför den kommande yrkesrollen.


För de flesta kurserna används betygsskalan 3, 4, 5 samt underkänd, där betyget 3 är lägsta godkända betyg. I några fall används endast betyget godkänd som omdöme om godkänd genomförd kurs.


Läromedel


Kurslitteraturen är på svenska eller engelska. Litteraturen framgår av respektive kursplan.


 


 


Sidansvarig Publicerad: on 24 jan 2018.