Sök i programutbudet

Använd sökfunktionen för att leta efter kurser och program i Chalmers utbildningsutbud. Den programplan och utbildningsplan som avser dina studier är i allmänhet från det läsår du började dina studier.

​​​​​​​​​​​​​

Kursplan för

Läsår
MMK210 - Hopfogningsteknik
 
Ägare: TMASA
5,0 Poäng (ECTS 7,5)
Betygskala: TH - Fem, Fyra, Tre, Underkänt
Nivå: C
Institution: 43 - MATERIAL- OCH TILLVERKNINGSTEKNIK


Undervisningsspråk: Engelska

Modul   Poängfördelning   Tentamensdatum
Lp1 Lp2 Lp3 Lp4 Ej Lp
0198 Tentamen 5,0 p Betygskala: TH   5,0 p   26 Maj 2005 fm V

I program

TMASA MASKINTEKNIK - Industriell Produktion och Organisation, Årskurs 4 (valbar)
TMASA MASKINTEKNIK - Materialteknik, Årskurs 4 (valbar)
MAMAS MSc PROGR IN ADVANCED MATERIALS - Basic and applied materials science and eng., Årskurs 1 (valbar)
TAUTA AUTOMATION OCH MEKATRONIK, Årskurs 4 (valbar)

Examinator:

Professor  Birger Karlsson



Behörighet:

För kurser inom Chalmers utbildningsprogram gäller samma behörighetskrav som till de(t) program kursen ingår i.

Kursspecifika förkunskaper

Krav: M2:s kurser eller motsvarande.

Syfte

Kursen syftar till att ge blivande materialtekniker samt konstruktörer och produktionstekniker kunskaper om utformning av svets- och limförband med avseende på material och fogningsmetod. En viktig del av kursen utgörs av kopplingen till produktionsmetod och funktion hos den färdiga produkten.

Innehåll

Kursen i hopfogningsteknik innehåller fem olika områden: Fogningsmetoder för mekaniska strukturer, svetsmetoder, svetsmetallografi, dimensionering/konstruktion och svetssimulering.
Fogningsmetoder för mekaniska strukturer: Fogning i tjocka och tunna komponenter, relation till komplicerade strukturer som fordonskarosser, kombinationsfogning, produktionseffektivitet, behov av lastfördelning och energiupptagning i färdiga konstruktioner.
Svetsmetoder: Olika fogningsmetoder och deras relation till konstruktioner/komponenter. Viktiga moment är tillförd energi, bindningssätt, värmeledning, strukturuppkomst och resulterande egenskaper, smältbadsreaktioner. Elektrodval, svetsgeometrier, regelverk, standarder, svetskonstruktion, svetsplanering, svetsekonomi, svetsning av olika materialtyper behandlas också.
Svetsmetallografi: Svetsbarhet, fasomvandlingar, uppkommande strukturer och egenskaper hos svetsgods och värmepåverkade zoner i olika materialtyper. Uppkomst av inre spänningar, deformationer, försprödningsreaktioner samt sätt att undvika dessaa . Svetsning av olika typer av stål, lättmetaller m.m.
Dimensionering/konstruktion: Hållfasthetsmässiga aspekter på svetsförband. Utmattningsdimensionering. Normer för dimensionering.
Svetssimulering: Datorbaserade svetssimuleringar. Inverkan av geometri, svetseffekter, materialegenskaper m.m. på temperaturcykler, spänningsfördelning och fasomvandlingar. Lösande av Rosenthal-ekvationerna med MATLAB, programpaketet SYSWELD.
Laborationerna omfattar svetsmetoder och svetsmetallografi. Konstruktionsövningar innefattar värmeledningsproblem med MATLAB-användning samt demonstrationer med programpaketet SYSWELD.

Litteratur

K. Easterling: Introduction to the Physical Metallurgy of Welding, 2nd ed., Butterworth-Heinemann, Oxford, 1993.
Kompendier, Övningsmaterial.
Klas Weman: Welding Processes Handbook
Kompendier, övningsmaterial

Examination

Skriftlig tentamen, fullgjorda laborationer och godkänd konstruktionsuppgift.
Betygsskala: TH


Sidansvarig Publicerad: on 24 jan 2018.