Sök i programutbudet

Använd sökfunktionen för att leta efter kurser och program i Chalmers utbildningsutbud. Den programplan och utbildningsplan som avser dina studier är i allmänhet från det läsår du började dina studier.

​​​​​​​​​​​​​

Kursplan för

Läsår
PPU201 - Maskinelement
Machine elements
 
Kursplanen fastställd 2019-03-01 av programansvarig (eller motsvarande)
Ägare: TIMAL
7,5 Högskolepoäng
Betygskala: TH - Fem, Fyra, Tre, Underkänd
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområde: Maskinteknik
Institution: 40 - INDUSTRI- OCH MATERIALVETENSKAP


Undervisningsspråk: Svenska
Anmälningskod/tillfälleskod: 65137
Sökbar för utbytesstudenter: Nej
Endast studenter med kurstillfället i programplan

Modul   Poängfördelning   Tentamensdatum
Lp1 Lp2 Lp3 Lp4 Sommarkurs Ej Lp
0119 Projekt 2,0hp Betygskala: UG   2,0hp    
0219 Tentamen 5,5hp Betygskala: TH   5,5hp   20 Mar 2020 fm L,  10 Jun 2020 fm L,  24 Aug 2020 fm L

I program

TIDSL DESIGN OCH PRODUKTUTVECKLING, HÖGSKOLEINGENJÖR, Årskurs 2 (obligatorisk)
TIMAL MASKINTEKNIK, HÖGSKOLEINGENJÖR, Årskurs 2 (obligatorisk)

Examinator:

Kjell Melkersson

  Gå till kurshemsida

Ersätter

PPU200   Konstruktion


Behörighet:

För kurser på grundnivå inom Chalmers utbildningsprogram gäller samma behörighetskrav som till de(t) program där kursen ingår i programplanen.

Kursspecifika förkunskaper

Kurserna Algebra (7,5 hp), Matematisk analys (7,5 hp), Mekanik (7,5 hp), Hållfasthetslära (7,5 hp) samt Datorstödd maskinkonstruktion (7,5 hp) eller motsvarande kunskaper.

Syfte

Kursen Konstruktion grundkurs syftar till att kunna analysera och dimensionera vissa (ofta förekommande) typer av maskinelement. Utöver inlärningen av rena faktakunskaper ska viktiga ingenjörsfärdigheter nås såsom att självständigt göra approximationer, på egen hand strukturera komplexa problem, handskas med problem som saknar en klar entydig lösning osv. Ämnet har en central roll för en maskiningenjör då en mångfald av maskinelement förekommer inom en mängd olika områden (från hushållsapparater till fordon).

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

  • Dimensionera axlar med hänsyn till statisk eller utmattande belastning.
  • Beräkna kritiska varvtalet för rotorer med en frihetsgrad.
  • Välja lagertyp beroende på tillämpning.
  • Bestämma lämplig lagerstorlek utifrån beräknad lagerlivslängd.
  • Beräkna livslängd för lagerkomplex.
  • Beräkna lagers livslängd vid varierande last.
  • Beskriva grundläggande gängdefinitioner och gängbegrepp.
  • Förklara skruvförbands kraftöverförande funktion vid yttre belastning vinkelrätt mot resp. parallellt med förbandsplanet.
  • Använda sambandet mellan pålagt vridmoment på skruvskallen/muttern och uppkommande axiell kraft i förbandet.
  • Använda ett F-δ-diagram för att beräkna uppkomna skruv- och klämkrafter vid yttre pålagd belastning.
  • Beräkna hur sättningen påverkar skruvförband.
  • Beskriva skruvfjädern, koniska skruvfjädern, spiralfjädern, torsionstaven, rullbandsfjädern, bladfjädern och tallriksfjädern.
  • Använda samt konstruera olika typer av fjäderkaraktäristiker.
  • Dimensionera skruvfjädrar m.a.p. spänningar vid axiell belastning.
  • Beskriva lokal och medelfjäderkonstant för en fjäder med icke-linjär karaktäristik.
  • Beskriva skillnaden mellan krymp- och pressförband.
  • Förklara innebörden av diametralt grepp i krymp- och pressförband.
  • Beräkna och kompensera för glättningens påverkan av greppet.
  • Dimensionera krymp/pressförband m.a.p. glidningsrisk och maximalt uppkommen effektivspänning.
  • Beräkna maximalt överförbar belastning för klämförband.
  • Förklara fördelar respektive nackdelar hos splines-förband relativt kilförband.
  • Beskriva olika typer av pinnförband.
  • Dimensionera ett konventionellt koniskt förband.

Innehåll

I konstruktionstekniken används mekanik- och hållfasthetskunskaper som "verktyg" för att analysera och dimensionera olika typer av maskinelement som t.ex. fjädrar och skruvförband. Särskild vikt läggs vid förståelse över funktionen samt metodiken för dimensionering av elementen vid stationära belastnings- och driftsförhållanden.

Organisation

Kursen är uppdelad i integrerade föreläsningar och räkneövningar (46 h) samt även konstruktionsövningar (14 h) och laborationer (4 h) samt enskilt arbete (136 h). Konstruktionsövningarna ger träning i tillämpning av analys- och syntesförmågan på olika typer av konstruktioner.

Litteratur

Kurslitteratur anges vid kursstart.

Examination inklusive obligatoriska moment

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen (5,5 hp). För godkänt betyg fodras genomförda och godkända konstruktionsuppgifter (2 hp) och laborationer samt godkänd tentamen. Betyg sätts i skala 3, 4 och 5.


Sidansvarig Publicerad: on 24 jan 2018.