Sök i programutbudet

Använd sökfunktionen för att leta efter kurser och program i Chalmers utbildningsutbud. Den programplan och utbildningsplan som avser dina studier är i allmänhet från det läsår du började dina studier.

​​​​​​​​​​​​​

Kursplan för

Läsår
SSY295 - El- och reglerteknik
Electrical and control engineering
 
Kursplanen fastställd 2019-03-01 av programansvarig (eller motsvarande)
Ägare: TIMAL
7,5 Högskolepoäng
Betygskala: TH - Fem, Fyra, Tre, Underkänd
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområde: Elektroteknik
Institution: 32 - ELEKTROTEKNIK


Undervisningsspråk: Svenska
Anmälningskod/tillfälleskod: 65123
Sökbar för utbytesstudenter: Nej
Endast studenter med kurstillfället i programplan

Modul   Poängfördelning   Tentamensdatum
Lp1 Lp2 Lp3 Lp4 Sommarkurs Ej Lp
0113 Laboration 1,5hp Betygskala: UG   1,5hp    
0213 Tentamen 6,0hp Betygskala: TH   6,0hp   28 Okt 2019 em L,  09 Jan 2020 fm L,  19 Aug 2020 fm L

I program

TIMAL MASKINTEKNIK, HÖGSKOLEINGENJÖR, Årskurs 2 (obligatorisk)
TIEPL EKONOMI OCH PRODUKTIONSTEKNIK, HÖGSKOLEINGENJÖR, Årskurs 3 (obligatoriskt valbar)

Examinator:

Bengt Lennartson

  Gå till kurshemsida


Behörighet:

För kurser på grundnivå inom Chalmers utbildningsprogram gäller samma behörighetskrav som till de(t) program där kursen ingår i programplanen.

Kursspecifika förkunskaper

Algebra (7,5 hp) samt Matematisk analys (7,5 p) eller motsvarande kunskaper.

Syfte

Kursen syftar till att ge säkra baskunskaper om el- och reglerteknikens fysikaliska grunder samtidigt som den ger förståelse och kunskap om funktion och konstruktion hos elektriska och reglertekniska komponenter, utrustningar och system som ingår i moderna industri- och energianläggningar. Med dessa kunskaper underlättas samarbetet mellan maskiningenjör och övriga ingenjörer vid lösandet av gemensamma el- och reglertekniska tekniska problem.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

- beräkna spänningar, strömmar och effekter i enkla likspännings- och växelspänningssystem
- beskriva funktion och konstruktion hos vanliga elektriska komponenter, utrustningar och system som ingår i moderna industri- och energianläggningar.
- tillämpa eltekniska begrepp som behövs i samarbetet mellan maskiningenjörer och elektroingenjörer vid lösandet av gemensamma eltekniska problem.
Vidare ska studenten kunna:
- beskriva ett antal av reglerteknikens användningsområden, speciellt maskintekniska tillämpningar i fordon, bilar, robotar och fabriker.
- beskriva hur återkopplingsprincipen fungerar och ge flera exempel på den.
- förklara principen för en PID-regulator och vilken inverkan de tre delarna (P, I och D) har på egenskaperna hos ett reglersystem.
- ställa upp matematiska modeller för enkla reglertekniska processer och kunna lösa enkla reglerproblem med hjälp av överföringsfunktioner, laplacetransformer, blockschematransformering och frekvensfunktioner.
- simulera enkla reglersystem med Matlab/Simulink samt kunna någon dimensioneringsmetod för PID-regulatorer.
- beskriva typiska komponenter i styrtekniska system, så som givare, reläer och styrdon.
- förklara hur man kan bygga enkla styrsystem med reläer.

Innehåll

Elsäkerhet:
Elfaran och elströmmens fysiologiska verkan, system- och skyddsjordning, säkringar och jordfelsbrytare, kortslutningar och överspänningar, ellagstiftning och säkerhetsföreskrifter.

Likström:
Repetition av grunder, spänningsfall effektberäkningar.

Växelström:
Repetition av grunder, visardiagram, aktiv effekt, faskompensering, reaktiv och skenbar effekt. Växelström(3-fas), Y- och D-kopplad belastning.

Elinstallationer:
Reläer och kontaktorer, reläschema med symboler och beteckningar, orientering om ledningsdimensionering och säkringsval. Elförsörjning, elproduktion och eldistribution i Sverige.

Roterande maskiner:
Trefasgeneratorns funktion. Asynkronmotorns funktion, egenskaper, start och varvtalsstyrning samt skyddsformer och överlastskydd. Likströmsmotorns och några småmotorers funktion och driftsegenskaper.

Återkopplade system:
Användningsområden för reglerteknik, blockscheman, statiska och dynamiska egenskaper, olika processtyper, stegsvar, impulssvar, processer med en eller flera tidskonstanter, dödtid, översväng, integration. Egenskaper hos reglersystem, bl a snabbhet, stabilitet och statisk noggrannhet. Klassiska reglerprinciper: tvålägesreglering, PID-regulatorn samt kunskaper om P-, I- och D-delens för- och nackdelar.

Reglerteorins matematik:
Överföringsfunktioner, blockschematransformering, simulering av reglersystem med Matlab. Modellering, bodediagram och dimensionering med tumregelmetoder.

Praktisk reglerteknik:
Komponenter, givare, praktiska regulatorer, styrdon, framkoppling och kaskadreglering.

Styrteknik:
Användningsområden för logiska styrsystem. Reläteknik.

Organisation

Kursen innehåller föreläsningar, övningar och laborationer. Inlämningsuppgifter kan också förekomma. Obligatorisk närvaro på ett laborationstillfälle i elteknik och ett i reglerteknik.

Litteratur

B. Thomas, Modern Reglerteknik, Liber 2011, ISBN 9789147093236.
S. Jacobsson mfl, Elteknik MI, Institutionen för Signaler och System Chalmers.
Samt till dessa hörande övningsböcker.

Examination inklusive obligatoriska moment

Tentamen i slutet av kursen. Betygsskala 3, 4, 5.
Godkända laborationer krävs för godkännande i kursen.


Sidansvarig Publicerad: on 24 jan 2018.