Sök i programutbudet

Använd sökfunktionen för att leta efter kurser och program i Chalmers utbildningsutbud. Den programplan och utbildningsplan som avser dina studier är i allmänhet från det läsår du började dina studier.

​​​​​​​​​​​​​

Kursplan för

Läsår
BOM195 - Byggnadsmaterial  
Building materials
 
Kursplanen fastställd 2019-02-15 av programansvarig (eller motsvarande)
Ägare: TKSAM
6,0 Högskolepoäng
Betygskala: TH - Fem, Fyra, Tre, Underkänd
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområde: Arkitektur och teknik, Samhällsbyggnadsteknik
Institution: 20 - ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK


Undervisningsspråk: Svenska
Anmälningskod/tillfälleskod: 58113
Sökbar för utbytesstudenter: Nej
Endast studenter med kurstillfället i programplan

Modul   Poängfördelning   Tentamensdatum
Lp1 Lp2 Lp3 Lp4 Sommarkurs Ej Lp
0115 Laboration 2,0hp Betygskala: UG   2,0hp    
0215 Tentamen 4,0hp Betygskala: TH   4,0hp   16 Jan 2020 em SB_MU   07 Apr 2020 em DIST   19 Aug 2020 em J

I program

TISAM SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK, HÖGSKOLEINGENJÖR, Årskurs 1 (obligatorisk)
TAFFS AFFÄRSUTVECKLING OCH ENTREPRENÖRSKAP INOM SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK, Årskurs 1 (obligatorisk)
TKSAM SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK, CIVILINGENJÖR, Årskurs 1 (obligatorisk)

Examinator:

Ingemar Segerholm

  Gå till kurshemsida

Tema:

Miljö och hållbar utveckling 1,0 hp


Behörighet:

För kurser på grundnivå inom Chalmers utbildningsprogram gäller samma behörighetskrav som till de(t) program där kursen ingår i programplanen.

Kursspecifika förkunskaper

- Examinerat moment i CAD eller motsvarande
- Byggnaders funktion och utformning

Syfte

Kursen ska introducera och ge exempel på materialtekniska grunder för byggande. Genom undervisningen ska studenten utveckla förmågan att kunna redogöra för och tillämpa etablerade definitioner, begrepp och facktermer inom det materialtekniska området, dvs. kunna kommunicera med folk i byggbranschen. Kursen ska ge exempel på materialval eller materialkombinationer med hänsyn till funktions- och beständighetskrav samt grundläggande miljötekniska aspekter. Genom undervisningen ska studenten utveckla förmågan att kunna tillämpa samband mellan olika materials struktur, egenskaper och funktionskrav samt kunna identifiera och förklara grundläggande nedbrytningsmekanismer samt välja lämpliga skyddsmetoder och (om möjligt) uppskatta livslängden. Att kunna beskriva olika endimensionella transportprocesser vid stationära tillstånd, t.ex. avseende värme och fukt, med hjälp av matematiska modeller är ytterligare ett syfte med kursen.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

1. Beskriva vanliga förekommande byggnadsmaterial och deras övergripande funktioner i byggnader.
2. Förklara grundläggande hållfasthets- och deformationsegenskaper hos vanliga konstruktionsmaterial
3. Förklara grundläggande egenskaper hos vanliga byggnadsmaterial för värmetransport/-lagring och fukttransport/-fixering
4. Beskriva de viktiga faktorer som kan påverka mekaniska och fysikaliska egenskaper hos vanliga konstruktionsmaterial
5. Beräkna och/eller förutse materialegenskaper med etablerade definitioner och ekvationer tillsammans (om möjligt) med riskanalys.
6. Genomföra mätningar av materialegenskaper med lämpliga mättekniker samt analysera och utvärdera mätresultat
7. Visa insikt om och ge exempel på olika tekniska och miljömässiga egenskaper hos råmaterial som ger olika förutsättningar för hållbart byggande och resursutnyttjande i samhället.
8. Ge exempel på hur användning och återanvändning av byggnadsmaterial i ett kretsloppsperspektiv tillämpas för nybyggnad och ombyggnad.

Innehåll

Kursen ger en genomgång av generella kunskaper om byggnadsmaterial. I kursen behandlas olika byggnadsmaterial ordnade i materialgrupper samt deras funktion i byggnaden. För varje materialgrupp behandlas råmaterial, tillverkning, kemisk och strukturell uppbyggnad, materialegenskaper och väsentliga parametrar, samt vanliga användningsområden, beständighet och livslängd i olika miljöer. Ett särskilt, relativt stort, avsnitt ges om konstruktionsmaterial betong, stål och trä inkluderande deras grundläggande hållfasthets- och deformationsegenskaper samt de viktiga faktorer som kan påverka mekaniska och fysikaliska egenskaper, beständighet och livslängd. En introduktion ges till begrepp som miljökonsekvenser av byggnadsmaterial och konstruktioner, återanvändning och återvinning av material etc. med avseende på hållbart byggande och resursutnyttjande.

I kursen behandlas också grundläggande teori avseende värmetransport/-lagring genom ledning, strålning och konvektion; fukttransport/-fixering genom diffusion, konvektion och kapillärsugning; samt beräkningsmetodik för endimensionell stationär värme- och fukttransport i material och konstruktioner. Kemi, fysik och matematik (i parallella kurser) tillämpas för att förklara och illustrera verkningssätt och fenomen såsom t.ex. värme- och fukttransport.

Organisation

Kursen innehåller följande moment:
- Föreläsningar (avdelningen och eventuell gästföreläsning)
- Seminarer (aktivt lärande genom självläsning, presentation och diskussion)
- Räkneövningar (aktivt lärande genom problemlösning)
- Laborationer (aktivt lärande genom verkliga observationer av fenomen och mätningar av egenskaper)
- Studiebesök (i betongfabrik)


Examination (se nedan)

Litteratur

Burström, P G, Byggnadsmaterial - Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper, Studentlitteratur, Lund, 2007
Burström, P G, Byggnadsmaterial - Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper. Övningsbok, Studentlitteratur, Lund, 2007.
Utdelat föreläsningsmaterial

Examination inklusive obligatoriska moment

Examinationen består av två delar:
- Gruppredovisning av genomförd laborationskurs (godkänd/icke-godkänd);
- Skriftlig salstentamen (graderad).
Gruppredovisning examinerar huvudsakligen lärandemål 6 och delvis andra lärandemål. I gruppredovisning presenterar studenterna gruppvis sina labbrapporter inklusive mät- och analysresultat med resonemang samt muntligt besvarar frågor omkring labbprinciper, mättekniker, förfarande, möjliga felkällor och bakgrundskunskaper.
Skriftlig salstentamen examinerar generalla lärandemål. Vid skriftlig salstentamen förväntas studenterna individuellt besvara frågor på olika sätt inklusive flervals, beskrivning och beräkning.
För erhållande av slutbetyg krävs godkännande av båda delarna samt deltagande vid studiebesök.


Sidansvarig Publicerad: on 24 jan 2018.