Kursplan för |
|
MMK221 - Funktionsbaserat materialval
|
|
Kursplanen fastställd 2014-02-21 av programansvarig (eller motsvarande) |
Ägare: MPAEM |
|
7,5 Poäng |
Betygskala: TH - Fem, Fyra, Tre, Underkänt |
Utbildningsnivå: Avancerad nivå |
Huvudområde: Maskinteknik
|
Institution: 43 - MATERIAL- OCH TILLVERKNINGSTEKNIK
|
Undervisningsspråk: Engelska
Sökbar för utbytesstudenter
Blockschema:
B
Modul |
|
Poängfördelning |
|
Tentamensdatum |
Lp1 |
Lp2 |
Lp3 |
Lp4 |
Sommarkurs |
Ej Lp |
0107 |
Projekt |
7,5 hp |
Betygskala: TH |
|
|
7,5 hp
|
|
|
|
|
|
Kontakta examinator, |
14 Jan 2016 fm H
|
I program
MPAEM MATERIALTEKNIK, MASTERPROGRAM, Årskurs 1 (obligatoriskt valbar)
MPAEM MATERIALTEKNIK, MASTERPROGRAM, Årskurs 2 (valbar)
MPDES TEKNISK DESIGN, MASTERPROGRAM, Årskurs 2 (valbar)
MPPDE PRODUKTUTVECKLING, MASTERPROGRAM, Årskurs 2 (valbar)
MPPDE PRODUKTUTVECKLING, MASTERPROGRAM, Årskurs 1 (obligatoriskt valbar)
Examinator:
Professor
Christer Persson
Professor
Lars Nyborg
Professor
Antal Boldizar
Ersätter
MMK220
Materialval och materialdesign
Behörighet:
För kurser på avancerad nivå gäller samma grundläggande och särskilda behörighetskrav som till det kursägande programmet. (När kursen är på avancerad nivå men ägs av ett grundnivåprogram gäller dock tillträdeskrav för avancerad nivå.)
Undantag från tillträdeskraven:
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.
Kursspecifika förkunskaper
Grundläggande kurser i materialteknik eller motsvarande.
Syfte
Syftet är att skapa en kompetensbas för tillämpat ingenjörsarbete där materialval är av central betydelse. Kursen introducerar analysverktyg och metoder för kvalificerat materialval för olika tillämpningar. Principer för materialdesign för ett antal typiska applikationer behandlas där beteende och egenskaper för specifika material och materialklasser adresseras när det gäller temperaturbeständighet, styrka, styvhet, kemisk resistans, etc.
Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)
Förstå grundläggande principer för design-orienterat materialval för tekniska applikationer. Arbeta med och tillämpa systematiskt och objektivt materialval baserat på principer enligt Cambridge Engineering Selector (CES). Använda och tillämpa CES för material- and processval. Definiera korrekta förutsättningar och mål för materialval. Ha en allmän kunskap om materialindex för olika materialprestanda tillsammans med en förståelse hur dessa index konstrueras, definieras eller framtas. Analysera fallstudier innefattande materialval där enkla eller multipla krav är aktiva.
Analysera och utvärdera inverkan av geometriska aspekter (produktutforming) på materialvalet. Beskriva generella principer för definition av materialegenskaper samt vissa bakomliggande grundläggande fysikaliska principer i bred bemärkelse.
Innehåll
Kursen innefattar följande moment:
- Övergripande föreläsningar avseende designorienterad materialval baserat på koncept enligt Cambridge Engineering Selector
- Interaktiva övningar där deltagarna tränas i systematiskt och objektivt materialsvalsarbete
- Individuella problemlösningar som granskas
- Gruppbaserat projektarbete där deltagarna i grupp om ett antal personer får genomgöra, sammanställa och presentera ett praktikfall avseende materialval.
I kursen läggs särskild vikt vid övergripande förståelse av materialprestanda och deras värdering samt metodik och arbetssätt för systematiskt och objektivt materialval. Grunder för definition, framtagning och användning av materialindex gås igenom. Metodik för komplicerade och sammansatta problem behandlas där olika krav på materialegenskaper skall mötas samtidigt. Ett viktigt verktyg som används är programvaran CES (Cambrdige Engineeering Selector).
Designorienterade aspekter när det gäller produktegenskaper behandlas även.
Organisation
Kursen bedrivs i form av övergripande föreläsningar, interaktiva övningar och projektuppgifter. Kursen ges på engelska.
Litteratur
M.F. Ashby, Materials Selection in Mechanical Design, 4th edition, Elsevier, 2005
Examination
Examination genom skriftlig examen och projektuppgift med muntlig presentation. Betygssättning baseras på sammanlaga resulatet av dessa metoder för kunskapsutvärdering.