Sök i programutbudet

Använd sökfunktionen för att leta efter kurser och program i Chalmers utbildningsutbud. Den programplan och utbildningsplan som avser dina studier är i allmänhet från det läsår du började dina studier.

​​​​​​​​​​​​​

Kursplan för

Läsår
FFY401 - Fysik
 
Kursplanen fastställd 2012-02-21 av programansvarig (eller motsvarande)
Ägare: TKELT
7,5 Högskolepoäng
Betygskala: TH - Fem, Fyra, Tre, Underkänt
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområde: Teknisk fysik
Institution: 16 - FYSIK


Undervisningsspråk: Svenska

Kursmoment   Poängfördelning   Tentamensdatum
Lp1 Lp2 Lp3 Lp4 Sommarkurs Ej Lp
0102 Tentamen 7,5hp Betygskala: TH   7,5hp   05 Jun 2015 fm M,  15 Apr 2015 em V,  19 Aug 2015 em M

I program

TKELT ELEKTROTEKNIK, CIVILINGENJÖR, Årskurs 1 (obligatorisk)
TKKMT KEMITEKNIK, CIVILINGENJÖR, Årskurs 1 (obligatorisk)

Examinator:

Docent  Stig-Åke Lindgren


Kurshemsida saknas

 

Behörighet:

För kurser på grundnivå inom Chalmers utbildningsprogram gäller samma behörighetskrav som till de(t) program där kursen ingår i programplanen.

Kursspecifika förkunskaper

Matematikkurser i årskurs 1

Syfte

Målet för kursens mekanikdelen är att göra teknologerna förtrogna med mekanikens begrepp och lagar.
Kursen avser också att ge en översikt av vågrörelser inom mekanik, optik och kvantmekanik samt ge övning i att på ett matematiskt sätt beskriva vågrörelser och vågutbredning.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

ställa upp de allmänna definitionerna för hastghet och acceleration och tillämpa dessa för rörelse i en, två och tre dimensioner (speciell vikt fästs vid cirkulär centralrörelse).

formulera Newtons lagar och känna till deras begränsningar och använda dem för att lösa enkla problem där de inblandade kropparnas utsträckning försummas och där växelverkan med omgivningen sker genom påverkan av krafter såsom tyngdkraft, normalkraft, spännkraft och friktionskraft.

känna till definitionerna av begreppen rörelsemängd, arbete, kinetisk och potentiell energi.

fomulera lagarna om rörelsemängdens och den mekaniska energins bevarande, känna till deras begränsningar och använda lagarna som verktyg för att lösa enkla mekaniska problem.

känna till definitionerna av begrepp såsom tröghetsmoment, vridande moment och rörelsemängsmoment som är viktiga för att beskriva och räkna på rotationsrörelse hos stela kroppar med utsträckning.

kunna tillämpa dessa begrepp tillsammans med lagarna om rörelsemängdens och den mekaniska energins bevarande för att lösa enkla problem som behandlar stela kroppars statik och dynamik.

formulera de allmänna matematiska uttrycken för fortskridande och stående vågor

redogöra för harmoniska vågor i termer av amplitud, våglängd, period, frekvens, vinkelhastighet, utbredningshastighet, vågtal, fas och faskonstant

beskriva utbredning av mekaniska/akustiska vågor och räkna på begrepp som intensitet och ljudnivå

behandla optiska problem (spalter, gitter, tunna skikt, filter) vars lösningar kräver insikt i de grundläggande begreppen interferens, diffraktion, upplösning och polarisation

redogöra för fotoelektrisk effekt, partikel/våg dualismen, Bohrs atommodell med brister,

tillämpa Schrödingerekvationen och tolka vågfunktionen på några enkla fall som partikel i potentiallådor.

Innehåll

Klassisk mekanik: Kinematik. Krafter. Dynamik. System av partiklar. Rörelseekvationer. Harmonisk svängningsrörelse. Energilagar. Stel kropps rörelse kring fix axel. Impulsmomentlagen. Matematisk beskrivning av allmän vågrörelse. Harmoniska vågor. Superposition. Akustiska vågor: tryck, hastighet, intensitet, reflektion. Elektromagnetiska vågor: interferens, diffraktion, upplösning, reflektion, polarisation. Kvantfysikens grunder: Plancks strålningslag, fotoelektrisk effekt, Comptoneffekt, Schrödingerekvationen, vågfunktioner, operatorer, osäkerhetsrelationen. Kvantmekaniska tillämpningar: partikel i en-, två- och tredimensionella gropar, tunneleffekt, harmoniska oscillatorn, rotation i två och tre dimensioner. Laboration: diffraktionseffekter i enkelspalt, dubbelspalt och gitter

Organisation

Undervisningen ges i form av föreläsningar, räknestugor och laborationer.

Litteratur

Serway & Jewitt; Physics for Scientists and Engineers with Modern Physics, 6th edition, (2004)

Examination

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen bestående av beräkningsuppgifter och ibland någon beskrivande uppgift. I kursen ingår en dugga (frivillig). Slutbetyg erhålles då såväl tentamen som laborationskurs godkänts.


Publicerad: fr 26 nov 2010. Ändrad: må 28 nov 2016