Sök i programutbudet

Använd sökfunktionen för att leta efter kurser och program i Chalmers utbildningsutbud. Den programplan och utbildningsplan som avser dina studier är i allmänhet från det läsår du började dina studier.

​​​​​​​​​​​​​

Kursplan för

Läsår
SSY305 - Kommunikationssystem  
 
Kursplanen fastställd 2013-02-15 av programansvarig (eller motsvarande)
Ägare: TKELT
7,5 Högskolepoäng
Betygskala: TH - Fem, Fyra, Tre, Underkänt
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområde: Elektroteknik
Institution: 32 - ELEKTROTEKNIK


Undervisningsspråk: Svenska
Sökbar för utbytesstudenter
Blockschema: C

Kursmoment   Poängfördelning   Tentamensdatum
Lp1 Lp2 Lp3 Lp4 Sommarkurs Ej Lp
0113 Tentamen 7,5hp Betygskala: TH   7,5hp   19 Mar 2015 fm V   17 Apr 2015 em M,  28 Aug 2015 em M

I program

TKELT ELEKTROTEKNIK, CIVILINGENJÖR, Årskurs 3 (obligatoriskt valbar)
TKTEM TEKNISK MATEMATIK, CIVILINGENJÖR, Årskurs 3 (valbar)

Examinator:

Professor  Erik Ström

Kursutvärdering:

http://document.chalmers.se/doc/ea6e3261-1fdf-4c7d-9907-2995c3bfa705


Kurshemsida saknas

 

Behörighet:

För kurser på grundnivå inom Chalmers utbildningsprogram gäller samma behörighetskrav som till de(t) program där kursen ingår i programplanen.

Kursspecifika förkunskaper

Kursens studenter förutsätts ha kunskap om grundläggande begrepp inom

  • signalbehandling (linjär filtrering, faltning, impulssvar, frekvenssvar, fouriertransform)
  • sannolikhetslära (täthet- och fördelningsfunktion, väntevärden, sannolikhet)

samt att kunna använda dessa begrepp i analys av linjära system och stokastiska variabler.

Förkunskapskraven kan inhämtas i TMA981/TMA982 "Linjära system och transformer" och ESS011 "Matematisk statistik och signalbehandling," eller liknande kurser.

Syfte

Kursen har två huvudsakliga syften.

Det första syftet är att ge en bred introduktion till kommunikationssystem som en möjliggörande teknik för applikationer baserade på IKT (informations- och kommunikationsteknologi). Exempel på IKT-applikationer är E-hälsa, smarta elsystem, automation, processreglering och samverkande trafiksäkerhetssystem, för att nämna ett fåtal. Dagens ingenjörer kommer, oavsett specialitet, att använda ITK-system i sitt dagliga arbete. Även ingenjörer som inte är kommunikationsspecialister kommer att ha stor nytta av att känna till terminologi, begränsningar och möjligheter hos kommunikationssystem.

Det andra syftet är att ge en gedigen grund till fortsatta studier inom kommunikationssystem. Vi kommer att fördjupa oss i de lägre lagren i kommunikationsstacken och behandla det grundläggande länkproblemet för digital kommunikation: hur kan vi transmittera ett paket med informationsbitar från punkt A till punkt B över en fysisk kanal (tex. en fiberoptisk kabel eller en radiokanal)? När vi lärt oss det, kan länkarna sättas ihop till stora kommunikationsnät för att möjliggöra kommunikation mellan många noder. Internet är ett exempel på ett sådant kommunikationsnät.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

  • beskriva hur kommunikationsystem kan användas för hållbar utveckling
  • beskriva syftet med lagren in OSI-modellen för kommunikation, med tyngdpunkt på de lägre lagren: nätverk, datalänk och fysiskt lager
  • beskriva syftet med de viktigaste komponenterna i TCP/IP protokollen
  • analysera kraven som en IKT-applikation, tex., E-hälsa, smarta elsystem, automation, processreglering eller samverkande trafiksäkerhetssystem, ställer på det underliggande kommunikationssystemet
  • förklara blocken i Shannons modell för digital kommunikation
  • definiera och beräkna prestandamått för kommunikation
    • felsannolikhet (bit, symbol, paket)
    • spektraleffektivitet
    • energieffektivitet
    • latens
    • genomströmmning
    • energiförbrukning

Innehåll

  • Introduktion till applikationer baserade på informations- och kommunikationsteknologi (IKT), exempelvis E-hälsa, automation, processreglering, smarta elsystem och samverkande trafiksäkerhetssystem
  • Översikt av moderna kommunikationssystem: near-field communication (NFC), Wi-Fi, LTE (4G), och fiberoptiska system för långdistanskommunikation
  • Introduktion till OSI-modellen för kommunikation
  • Introduktion till TCP/IP protokollen och deras relation till OSI-modellen
  • Shannons modell för digital kommunikation: källkodning, kanalkodning och modulation
  • Fysiskt lager
    • Modulation: bitar, symboler, signal konstellationer, puls-amplitud modulering
    • Signalanpassat filter, maximum likelihood-detektering
    • Prestandamått: bit- och symbolfelsannolikhet, spektraleffektivitet, energieffektivitet
    • Felsannolikhet för en additiv vit Gausskanal

  • Introduktion till felrättande och felupptäckande koder
  • Länklager
    • Medium access: ALOHA, CSMA, TDMA, FDMA
    • Omsändningsprotokoll: ARQ, HARQ
    • Prestandamått: paketfelsannolikhet, genomströmning, latens, rättvisa (fairness)
  • Nätverkslager: introduktion till routing, addressering och forwarding
  • Transportlager: introduktion till flödeskontroll och stockningskontroll
  • Repetition och summering av kursen

Organisation

Kursen innehåller cirka 16 föreläsningar, 14 övningar, 2 projekt, och 6 quizzes (korta skriftliga flervalsprov).

Litteratur

Anges på kurshemsida, senast två veckor innan kursstart.

Examination

Betyg (TH) baseras på poäng från projekt, quiz, och skriftlig examen.


Publicerad: fr 26 nov 2010. Ändrad: må 28 nov 2016