Tillgodoräknade utifrån Validering och reell kompetens

Tillgodoräknande på hel och del av kurs via kompetens förvärvad på annat sätt än genom högskolestudier. 

Beslutsfattare för tillgodoräknanden är samma oavsett om ett  
tillgodoräknande grundas på högskolestudier eller kompetens erhållen på annat sätt. Det innebär att beslut om tillgodo- räknanden på hel kurs tas av utbildningssekreteraren för aktuellt program och beslut om tillgodoräknande på del av kurs tas av examinator för den aktuella kursen. Beslutsfattaren ansvarar för ärendets beredning. Liksom vid andra tillgodoräknanden kan beslutsfattaren behöva samråda med och/eller ta hjälp av programansvarig, examinator eller annan ämnessakkunnig på aktuell institution.

Kartläggning/Process

Ansökan
För att Chalmers ska kunna påbörja arbetet med tillgodoräknande krävs att studenten lämnar in en ansökan om tillgodoräknande utifrån reell kompetens. Det är enbart den som är student vid högskolan, det vill säga, är antagen och bedriver studier som kan ansöka om ett tillgodoräknande. Undantag härifrån är bedömningar vid ansökan till senare del av program

1. Samtal sökande/beslutsfattare

Efter ansökan om tillgodoräknande träffas den sökande och beslutsfattaren och gör en kartläggning av den sökandes syfte med ansökan om tillgodoräknande. Den sökande får då information om hur processen kommer att gå till, vad som ska bedömas och vad som förväntas av sökande. Beslutsfattaren ser till att sökande får tillgång till kursplaner och utbildningsplaner för aktuellt program till stöd för sökandes arbete med självskattningsformuläret. Beslutsfattaren dokumenterar samtalet. Studenten ombeds göra en självskattning kring lärandemålen i kursplanerna med hjälp av självskattningsfrågorna nedan. Studenten skall reflektera över sina kunskaper gentemot lärandemålen i kursplanen för varje kurs som önskas tillgodoräknas.

Studenten skall utifrån självskattningsfrågorna beskriva hur de fått kunskaper som motsvarar kursplanernas lärandemål samt under vilken period studenten inhämtat dessa kunskaper. Studenten skall också bifoga en meritförteckning där de anger vilka aktiviteter till exempel anställningar och utbildningar de har haft och styrka uppgifterna med till exempel intyg och betyg. Ämnesbedömaren och studenten kommer överens om en lämplig tidsram då all dokumentationen skall lämnas det vill säga självskattningsformuläret, intyg, betyg med mera.

Självskattningsfrågor
1. På vilket sätt har du kunskap som motsvarar det innehåll och de lärandemål som kursplanen omfattar?
Ge en utförlig redogörelse som beskriver din kunskap.
2. När och var lärde du dig det? Motivera utförligt ditt svar. 
3. Hur har du lärt dig det? Motivera utförligt ditt svar.
4. Beskriv en situation eller ett sammanhang där du kan visa denna kunskap. Motivera utförligt ditt svar.
5. Kan du styrka det till exempel genom intyg eller betyg? Bifoga dessa med ditt svarsdokument. 
Numrera varje kurs för sig och skriv en sammanfattning av svaret på frågorna för varje kurs på ett separat blad.

2. Utlåtande från ämnesbedömare

När ansökan kompletterats går den till ämnesbedömaren som gör en första bedömning av det materialet. Anser ämnesbedömaren att det inte finns tillräckligt att bedöma skall den sökande informeras om att den sökande måste komplettera sin ansökan för att ansökan om tillgodoräknande skall kunna slutföras.

3. Bedömning 
Bedömningssamtal
Beslutsfattaren bokar in ett bedömningssamtal för att bedöma kunskaper i relation till kursplanernas lärandemål. Att medvetandegöra kunskap genom samtal är en viktig del i bedömningen av reell kompetens.
Under samtalets diskuterar beslutsfattaren och sökanden den sökandes kunskaper och färdigheter i relation till kursplanernas lärandemål. Under bedömningssamtalet gör beslutsfattaren den slutliga bedömningen av den sökandes kunskap gentemot lärandemålen. Samtalet ger sökande möjlighet att förtydliga eller ytterligare beskriva sina kunskaper. I samband med samtalet har också den sökande möjlighet att föreslå andra bedömningsverktyg som bättre visar på sökandes kunskaper.

I bedömningssamtalet är det viktigt att bedömaren skapar ett förtroendefullt klimat präglat av lyhördhet. Samtalet ska inte upplevas som en utfrågning, utan den sökande ska ha möjlighet att förtydliga och ytterligare beskriva sina kunskaper. Genom att ställa frågor och be den sökande att återberätta och t.ex. fånga processer och hitta kategorier i form av kursmål i fall det är aktuellt, blir sökandes kunnande synligt.

Den sökande kan behöva stöd för att kunna sätta ord på sitt kunnande i förhållande till olika situationer och erfarenheter. Utmaningen för en ämnesbedömare är att stimulera till eftertanke av erfarenheter. Självskattningsmaterialet utgör en grund för bedömningssamtalet liksom de bedömningsverktyg som använts.

I samband med bedömningen kan olika bedömningsredskap användas. Ämnesbedömaren tillsammans med studenten samråder om vilka bedömningsredskap som ska användas. 
Exempel på bedömningsredskap är:

- Fallstudier
Utgå från ett verkligt fall och diskutera/presentera en lösning eller ett förklaringssätt. Studentens uppdrag blir att genom exempelvis diskussion presentera en lösning eller ett förklaringssätt för hur problemet eller situationen kan lösas. Metoden fungerar bäst när det är flera studenter som ska bedömas inom samma område. Redovisning kan ske skriftligt eller muntligt.

- Medbedömare
Ta hjälp av en annan ämneskunnig person som bedömer studentens kunskaper gentemot kursplanens mål.

- Praktiska prov
Genomför etablerade eller nya praktiska prov och/eller laborationer.

- Skrifliga redogörelser
Studenten får antingen redogöra för sina kunskaper gentemot kursplanens lärandemål, eller genom andra övningar/uppgifter som hen får av läraren, till exempel självskattningsformuläret men också med andra mer fördjupande frågor som är specialanpassade för ämnet. Här kan prövningar göras med utgångspunkt i redan etablerade test eller tentamina.

- Autentiska bedömningar - bedömningspraktik
Studenten får visa sin kunskap genom praktiska moment. Bedömningspraktik innebär att man är ute på en arbetsplats eller i en utbildningsmiljö på högskolan. Vid bedömningspraktik krävs att en handledare är med samt deltar i bedömningen.

- Medlärare
Studenten får planera och genomföra undervisning för en grupp med andra studenter. En ämnesbedömare deltar och gör en bedömning utifrån kursplanens mål.

- Övrigt
Annat material som den sökande önskar oberopa.
Vid tillgodoräknande omfattande ett större block av kurser (vid exempelvis ansökan till senare del) kan det vara lämpligt att göra bedömningen mot programmets mål i stället för mot enskilda kurser.

4. Beslut

Ett beslut ska meddelas skriftligt och skickas i original. Ett avslag ska tydligt ange skälen till avslag/delvis avslag och innehålla överklagandehänvisning.

​​

Sidansvarig Publicerad: on 14 apr 2021.