Upplägg av planeringsrapport

Planeringsrapporten ska tydligt ange ämnet/problemet som kandidatarbetet ska avhandla, samt hur detta ska göras. Följande rubriker och information ska vara med. Notera att följande rubriker skall vara med oavsett om studien är helt litteraturbaserad, innehåller en empirisk undersökning, eller är ett konstruktionsprojekt.

Titel
En preliminär titel ska vara angiven i planeringsrapporten.

Bakgrund
Bakgrund ska innehålla en motivering till varför det valda ämnet är intressant ur akademisk synvinkel och/eller ur tekniskt perspektiv eller i förekommande fall ur kundens/uppdragsgivarens perspektiv. I vissa fall ska den här rubriken inkludera en kort historik över ämnet. Efter att ha läst bakgrunden ska alla läsare förstå varför ämnet är relevant. Följande frågeställningar bör vara aktuella:

Vad är ämnet/problemet som ska undersökas? Varför har ämnet/problemet uppkommit? Varför är det ett relevant eller intressant ämne/problem? För vem? Kan det specifika ämnet/problemet relateras till en mer generell diskussion?

Syfte
Syftet specificerar vad projektet är tänkt att resultera i och vilken typ av resultat som kommer att uppnås. Ett projekt kan ha flera syften som är relaterade till de ämnen/problem som presenteras i bakgrunden. I de flesta fall är det dock lämpligt att ha endast ett generellt syfte, som sedan bryts ner i mer detaljerade delar längre fram i rapporten/processen.

Problem/Uppgift
Det här avsnittet är ofta den viktigaste delen av planeringsrapporten (och av den slutgiltiga rapporten). Den syftar till att identifiera frågan/frågorna som ska tas upp i projektet. Det är viktigt att gruppen gör en problem(uppgifts)analys även om det i projektförslaget redan finns ett problem (en uppgift) specificerat. Anledningen till detta är att det riktiga primära problemet ofta skiljer sig från det i början av uppdragsgivaren/förslagsställaren/kunden föreslagna. Problemanalysen syftar också till att bryta ner problemet/uppgiften i mindre och mer detaljerade delproblem/deluppgifter, vilket också leder till formulering av delsyften. Genom att göra detta får studenterna mycket bättre förståelse för de olika aspekterna av problemet/uppgiften. Utan den här information är det omöjligt att identifiera vilken information som behövs, vilka informationskällor som behövs,  och lämpliga tillvägagångssätt.

En bra problemanalys som identifierar delproblem/deluppgifter och delsyften vilar i många fall på användning av teorier och modeller från litteraturen. En litteraturgenomgång bör därför genomföras tidigt i processen. 

Avgränsningar
Avgränsningarna ska ta upp vilka delar av problemet som inte tas upp i rapporten, och anledningen till detta. Motivering av avgränsningarna är viktigt. Om problemanalysen är väl genomförd behöver dock inte något avsnitt avgränsningar skrivas.

Metod/Genomförande
Hur gruppen har tänkt sig att genomföra arbetet är val av metod. I konstruktionsinriktade projekt kan detta tyckas vara självklart, men det kan även i detta fall finnas viktiga metodval. Helt litteraturbaserade kandidatarbeten är också genomförbara men även en litteraturstudie skall ha en ordnad och strukturerad arbetsprocess och metodik.

Metodavsnittet bör också beskriva hur data ska samlas in eller hur man ska konstatera hur väl projektets mål har uppfyllt. I praktiska projekt kan detta vara genom mätningar av olika typer. Det kan också vara genom datorsimuleringar. Vilka aspekter är viktiga för att veta om man uppnått syftet med projektet? Datainsamling kan också vara en del av en testning eller annan utvärdering av den produkt man tar fram i ett konstruktionsinriktat projekt.

Antal studieobjekt/testfall och hur de väljs? Typ av undersökningsmetod/testmetod? Hur insamlade data/testresultat ska analyseras och presenteras? Hur ser processen ut för litteraturarbetet?

Alla ovanstående frågor behöver inte vara besvarade i planeringsrapporten. Men studenterna bör tänka på dessa frågeställningar tidigt i projektet och genomgående täcka in mer och mer.

Tidplan
Den här delen av planeringstrapporten beskriver vad som ska göras och när det ska göras. Personer som ska kontaktas bör också stå med här. Datum eller åtminstone veckor då studenterna ska ge delrapporter samt slutgiltiga presentationen ska stå här. Tidsplanen, kommer naturligtvis vara rätt grov i början.

Det är viktigt att notera att aktiviteterna inom projektet inte kan ske sekventiellt då dessa aktiviteter är beroende av varandra, vilket innebär att ett antal iterationer mellan dem kommer att ske. Endast genom att iterera mellan dem kommer den uppbyggda kunskapen bli utnyttjad på ett bra sätt. Samma tänkande gäller också rapportskrivandet, d.v.s. uppdatering av ett avsnitt kräver att man uppdaterar andra. Rapportskrivande ska därför ske kontinuerligt under hela projektet.

Publicerad: to 13 maj 2010. Ändrad: ti 15 nov 2016