Enkätstudie om genusbaserad utsatthet i akademin

För första gången har svenska universitet och högskolor genomfört en gemensam och nationell enkät om hur vanligt det är med genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier inom akademin. Totalt har nästan 39 000 anställda, doktorander och studenter svarat. Svaren visar att unga, kvinnor, studenter och doktorander är särskilt utsatta.
​​



Omkring fyra procent av anställda, doktorander och studenter vid 38 av landets lärosäten anger på en enskild fråga att de under de senaste 12 månaderna blivit utsatta för ”icke önskvärd sexuell uppmärksamhet på arbetet/studieplats”.  Omfattningen av utsattheten skiljer sig dock åt mellan olika kategorier. Bland studenter som är kvinnor uppger sex procent att de utsatts under de senaste tolv månaderna, medan motsvarande siffra för anställda män är två procent. 

För att fånga genusbaserad utsatthet ur ett situationsbaserat perspektiv under en längre tid har elva frågor ställts som beskriver olika former av icke önskvärda sexuella beteenden. Här uppger totalt 38 procent av de svarande att de upplevt något av dessa beteenden minst en gång under sitt arbets-/studieliv. Med detta mått redovisar gruppen doktorander som är kvinnor högst andel utsatta – 53 procent.

– Vi startade det gemensamma forsknings- och samverkansprogrammet 2018, som en följd av metoo-uppropen. Vi vill öka kunskapen om förekomsten av genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i högskolesektorn, analysera bakomliggande orsaker och på så sätt skapa bättre möjligheter för att motverka trakasserier, mobbning och andra oönskade och olämpliga beteenden, säger Anna Wahl, vicerektor vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) och ordförande i forsknings- och samverkansprogrammets styrgrupp. 

Genusbaserad utsatthet påverkar alla grupper i sektorn 

Förutom KTH så drivs programmet av Karolinska Institutet (KI), Malmö universitet och Nationella sekretariatet för genusforskning (Göteborgs universitet). I dag, den 20 maj, presenteras den första rapporten inom ramen för arbetet. 

– Det handlar om delar av nationella resultat från en större enkät som genomfördes 2021, i samarbete med Statistiska centralbyrån. Totalt har 38 918 anställda, doktorander och studenter vid 38 lärosäten svarat på enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 31,9 procent. Vi hoppas att den rapport vi nu presenterar ger motivation till ett förbättringsarbete som kan leda till minskad utsatthet bland främst unga, kvinnor och studenter. Vi räknar med att kunna följa upp den här rapporten senare för att se om det blivit några förbättringar, säger Karin Dahlman-Wright, KI, som leder forsknings- och samverkansprogrammet.

Enkäten innehöll, förutom frågor om förekomst av sexuella trakasserier, också frågor om organisatorisk och social arbetsmiljö, hälsa, utsatthet för mobbning, hat och hot och liknande. 

– Resultaten pekar på att genusbaserad utsatthet påverkar alla grupper i vår sektor. Särskilt kvinnor som är doktorander rapporterar hög utsatthet för sexuella trakasserier, i jämförelse med internationell forskning. Detsamma gäller andelen män som rapporterar utsatthet. Sammantaget visar detta att vi, trots flera decennier av förebyggande arbete, behöver öka ambitionsnivån på flera sätt, säger Fredrik Bondestam, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning och medlem i programmets styrgrupp.

Fortsatt arbete med åtgärdsplan på Chalmers

Chalmers resultat är i linje med de nationella siffrorna, men för några av frågorna som rör mobbning, kränkande kommentarer och sexuella trakasserier är könsskillnaderna något större på Chalmers än i det nationella snittet. 

 Varje fall av mobbning och sexuella trakasserier är oacceptabelt och därför är enkätresultaten naturligtvis oroande, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Genusbaserad utsatthet är ett problem i vår sektor och vi arbetar för att motverka det i vår studie- och arbetsmiljö. Siffrorna vi ser för Chalmers visar att vi måste fortsätta vårt arbete för att komma till rätta med dessa frågor.

Högskolan har tillsammans med kår- och doktorandrepresentanter påbörjat en fördjupad analys av den data som rör Chalmers för att identifiera åtgärder.

 Det är tydligt att vi måste fortsätta bygga en Chalmerskultur präglad av respekt och tydliggöra hur vi förväntas agera med och mot varandra, säger Stefan Bengtsson. Vi kommer också arbeta vidare med åtgärder för att bland annat överföra kunskaper och erfarenhet från stiftelsesatsningen Genie och ytterligare involvera linjeorganisationen, för att stärka den kultur och de strukturer som motverkar brister i arbetsmiljön.

– Studentkåren arbetar på flera plan för att både synliggöra frågan kring kränkningar men även skapa en miljö där det ska kännas lätt att få stöd, att bli hörd och veta vad man kan göra, både för sig själv och för en kompis, säger Catrin Lindberg, ordförande för Chalmers studentkår. Just nu har vi haft och har pågående insatser på flera håll, där kopplingen till trygghet på campus står i centrum, bland annat genom att göra det tydligt hur man agerar i en utsatt situation. Detta är något kåren och högskolan fortsätter att samarbeta kring.

Trygg på Chalmers, som startade 2019 som ett projekt mot sexism, erbjuder både verktyg för att rapportera fall av trakasserier och stöd till anställda och studenter. Ett nätverk för doktorander, Dr Genie, har också startats inom ramen för Genie i år och kommer fungera som ett forum för att dela erfarenheter och föra fram idéer och aktiviteter som kan förbättra doktorandernas arbetsmiljö ur ett jämställdhetsperspektiv.

Tidigare i år påbörjades implementeringen av Chalmers strategi för jämställdhet inom grundutbildningen. Från och med läsåret 2022–23 har program på grundläggande nivå särskilda lärandemål och kurser med integrerade inslag om jämställdhet, likabehandling och mångfald. För masterprogram gäller att det ska finnas integrerade inslag i kurser från och med läsåret 2023–24.

– Vi välkomnar att akademin driver en vetenskaplig studie som ger oss en nulägesbild, säger Stefan Bengtsson. Enkäten bidrar med forskningsdata som pekar på de utmaningar vi har, både som enskilt lärosäte och som sektor, vilket ger oss en tydlig utgångspunkt för vårt fortsatta arbete. 

 
​​

Sidansvarig Publicerad: fr 20 maj 2022.