Produkt- och produktionsutveckling

​Forskarskola vid institutionen för Industri- och materialvetenskap.

Studierektor: Göran Gustafsson
Webbadministration: Marcus Folino
 

Studieplan

(fastställd av prorektor den 17 maj 2005, diarienummer C2005/604)
(reviderad 2012-11-09)
(reviderad 2016-05-31)
 

1 Ämnesbeskrivning och mål för utbildningen

Forskningen inom ämnet produkt- och produktionsutveckling handlar om framtagning av produkter och produktionssystem inom bl.a. fordons- och verkstadsindustrin. Den bedrivs huvudsakligen inom områdena:
  • Produktutveckling
  • Utformning av produktionssystem
I ämnet ingår utveckling av arbetssätt, metoder och verktyg för utveckling och konstruktion av produkter, samt tekniker för integration och rationalisering av produktutvecklingsprocessen. Informationsteknik är i sammanhanget både viktig och nödvändig, och såväl analys- som syntesaspekter betonas. Målet är att nå en förståelse för hur man utvecklar systemprodukter utifrån kriterierna i en industriell produktframtagningsprocess. "Systems Engineering” och ”PLM (Product Lifecycle Management)" samt Robust konstruktion och geometrisäkring är viktiga temaområden.
 
I produkt- och produktionsutveckling ingår också utveckling av modeller samt metoder och verktyg för modellering, simulering, visualisering och utformning av produktionssystem. Ämnet anlägger en systemsyn på utveckling, drift och underhåll av delvis automatiserade produktionssystem. Målet är förståelse för hur kombinationen och utformningen av samtliga komponenter i produktionssystemet (dvs. maskiner, människor, robotar, informationssystem och transportsystem m.m.) påverkar helheten i termer av robusthet, automationsnivå, effektivitet etc. Begreppet produktionssystem begränsas inte till verkstadsteknisk produktion utan kan även användas inom exempelvis process- och livsmedelsindustrin.
 
Den forskarstuderande ska efter avslutad utbildning vara väl förberedd för fortsatt självständig och högkvalitativ akademisk eller industriell forsknings-, utvecklings- och undervisningsverksamhet inom ämnesområdet såväl nationellt som internationellt.

2 Förkunskapskrav

Den som har genomgått endera en grundläggande svensk högskoleutbildning om minst 180 högskolepoäng (hp) inom ett utbildningsprogram med en ämnesinriktning som är relevant för forskarutbildningsämnet eller en utländsk högskoleutbildning med motsvarande innehåll är behörig att antas som doktorand i produkt- och produktionsutveckling. Därutöver gäller särskilda förkunskapskrav motsvarande minst 60 hp inom forskarutbildningsämnets områden.
 
För sökande med utländsk grundutbildning gäller motsvarande förkunskapskrav som för de som har svensk grundutbildning. Sökande som inte har engelska eller ett skandinaviskt språk som modersmål ska dessutom normalt genomgå ett språktest i engelska för att kunna antas.
 
Den som inte uppfyller behörighetskraven i studieplanen kan antas enligt ett särskilt antagningsförfarande. Beslut fattas av ansvarig för forskarutbildningen i samråd med examinator.

3 Utbildningens uppläggning

Två forskarexamina kan avläggas: licentiatexamen respektive doktorsexamen. Oavsett slutmålet är studierna i en första fas inriktade mot licentiatexamen och därefter mot doktorsexamen. Forskarutbildningen till doktorsexamen omfattar totalt 240 hp, vilket motsvarar fyra års heltidsstudier. Licentiatexamen omfattar totalt 120 hp, motsvarande två års heltidsstudier.
 
Forskarstudierna består av en kursdel och en avhandlingsdel. Varje forskarstuderande har en individuell studieplan som baseras på hans/hennes bakgrund och mål. Planen utformas i samråd med huvudhandledaren och godkänns av examinator.
 
Studieplanen ska revideras och följas upp minst en gång per år under hela doktorandutbildningen. Studierektor för forskarskolan ansvarar för uppföljningen, som ska ske i samverkan med examinator och huvudhandledare.

4 Kurser

Kursdelen innehåller en obligatorisk del och en individuellt utformad del som anpassas till den studerandes forskningsinriktning, intresse och kunskapsprofil.

4.1 Obligatoriska kurser och moment för alla doktorander på Chalmers

Generic and Transferable Skills (GTS) är ett samlingsnamn på utvecklingsaktiviteter och kurser som inte har direkt koppling till forskningsämnet och som syftar till att ge Chalmers doktorander professionell och personlig utveckling. Doktorander som är antagna fr.o.m. 1 september 2012 ska under doktorandtiden tillgodogöra sig GTS-kurser motsvarande 15 hp, varav 9 hp före licentiatexamen och ytterligare 6 hp före disputation.
 
Doktoranden ska också före licentiatexamen delta i en introduktionsdag samt före disputation dels genomföra en muntlig populärvetenskaplig presentation av sitt forskningsarbete och dels skriva en populärvetenskaplig presentation av det på baksidan av sin doktorsavhandling.
 
Mer information:

4.2 Forskarskolans obligatoriska kurser

Det är obligatoriskt att läsa kurser inom Produkt- och produktionsutveckling motsvarande 7,5 hp och kurser inom Vetenskapsteori och forskningsmetodik motsvarande 7,5 hp.

4.3 Valfria kurser

Examinator och doktorand väljer i samråd lämpliga kurser från olika forskarskolor inom Chalmers eller andra högskolor.

4.4 Övriga kurser

Utöver Chalmers och forskarskolans obligatoriska kurser samt de valfria kurserna kan även litteraturstudier inom ämnesområdet ingå i forskarutbildningens kursdel. De väljs och utformas i varje enskilt fall i samråd med huvudhandledare och examinator.
 
Examinatorn kan också besluta om att doktoranden får tillgodoräkna sig maximalt 30 hp i form av genomgångna kurser inom grundutbildningen.

5 Uppsats och avhandling

5.1 Licentiatuppsats

För att få licentiatexamen ska den forskarstuderande utföra ett forskningsarbete samt författa en licentiatuppsats som beskriver det.
 
I utbildningen fram till licentiatexamen har det egna forskningsarbetet en begränsad omfattning, men det ska likväl leda till internationellt publicerbara resultat.
 
Licentiatuppsatsen kan ha formen av en monografi, men är vanligen en sammanläggning av ett antal vetenskapligt granskade artiklar som binds samman av en s.k. kappa. Kappan innehåller en diskussion om och slutsatser kring helheten. Oavsett form bör uppsatsen omfatta motsvarande 2-3 artiklar av normalt omfång som är publicerbara på internationella konferenser och/eller i internationella tidskrifter. De enskilda artiklarna kan ha skrivits tillsammans med andra personer, inklusive huvudhandledare och biträdande handledare, men doktoranden bör vara förstaförfattare av merparten av dem. Alla artiklar ska vara referentgranskade och endera redan publicerade eller inskickade för publicering till konferenser och/eller tidskrifter som täcks av Scopus. Minst en artikel ska ha skickats in till en internationell tidskrift. Uppsatsen skrivs normalt på engelska så att arbetet kan nå en internationell publik och bidra till den internationella forskningen inom området.
 
Licentiatuppsatsen presenteras på engelska eller svenska vid ett öppet seminarium och bedöms med underkänd (UK) eller godkänd (GK).

5.2 Doktorsavhandling

För att få doktorsexamen ska den forskarstuderande utföra ett forskningsarbete samt författa en doktorsavhandling som beskriver det.
 
För doktorsavhandlingen gäller samma krav som för licentiatuppsatsen förutom följande:
  • avhandlingen bör omfatta motsvarande 4-5 internationellt publicerbara artiklar av normalt omfång, varav minst två redan är godkända för publicering i internationella tidskrifter.
  • avhandlingsarbetet försvaras muntligt på engelska eller svenska vid en offentlig disputation och bedöms med underkänd (UK) eller godkänd (GK).

6 Fordringar för examen

6.1 Licentiatexamen

För licentiatexamen krävs minst 120 hp. 45 hp utgörs av lästa kurser och 75 hp av forskningsarbete.

6.2 Doktorsexamen

För doktorsexamen krävs sammanlagt 240 hp, varav 60 hp utgörs av lästa kurser och 180 hp avser forskning.

7 Handledning

Varje forskarstuderande ska ha en examinator, en huvudhandledare och minst en biträdande handledare. Huvudhandledaren samt de biträdande handledarna formar en handledargrupp. De biträdande handledarna hämtas från forskarskolan, från andra akademiska institutioner och/eller från industri/offentlig verksamhet.
 
Handledningen består dels av allmän rådgivning beträffande studiernas organisation och uppläggning och dels av anvisningar till specifika kurser och i råd samband med uppsats/-avhandlingsarbetet. Handledning inom en viss kurs ges i allmänhet av den som har ansvaret för kursen.
 
Examinator har övergripande ansvar för forskarutbildningens inriktning, godkänner den individuella studieplanen och beslutar om eventuell revidering. Examinator medverkar vid studieuppföljning och kan också vara huvudhandledare.
 
Huvudhandledare ansvarar för att den forskarstuderande har en forskningsuppgift och att hen får handledning i tillräcklig omfattning. Biträdande handledare medverkar också i handledningen.

8 Kunskapsprov

Examinator bestämmer utformningen av kunskapskontrollen. Den studerande deltar normalt i examinationen på det sätt som har angetts för respektive kurs. Kunskaperna kan examineras genom skriftlig eller muntlig tentamen, genom inlämningsuppgifter eller genom seminarier.

9 Övriga anvisningar

Forskarstuderande i forskarutbildningsämnet produkt- och produktionsutveckling tillhör Chalmersforskarskolan med samma namn. De kan därutöver också tillhöra nationella, nordiska eller andra internationella forskarskolor.
 
Forskarstuderande som är antagna i äldre, relaterade forskarutbildningsämnen kan efter godkännande av examinator och huvudhandledare istället välja att examineras i ämnet produkt- och produktionsutveckling.

Published: ti 27 dec 2016. Modified: ti 30 maj 2017