Miljövetenskap

​Miljövetenskap med eller utan inriktning mot traditionellt forskarutbildningsämne.

Forskarskolan finns vid Göteborgs centrum för hållbar utveckling, GMV.

Studierektor: Maria Djupström

Studieplan

Fastställd av prorektor den 20 december 2005, diarienummer C2005/1363,
reviderad den 4 maj 2007, poängskalor reviderade i enlighet med Bolognasystemet 28 augusti 2007.
Reviderad avseende obligatoriska kurser 20 mars 2013
 

1.  Ämnesbeskrivning och mål för utbildningen

1.1 Ämnesbeskrivning

Miljövetenskap är det vetenskapliga studiet av miljöproblem och innefattar analys av orsaks-effektsamband genom processen "upptäckt-beskrivning-förståelse-handling - uppföljning". Miljövetenskap behandlar i huvudsak den yttre miljön och de frågeställningar som uppkommer genom mänskliga aktiviteter och nyttjande av naturresurser.
Miljövetenskap är till sin natur tvärvetenskaplig och/eller flervetenskaplig och drar fördel av samarbete över traditionella ämnesgränser för att skapa en bättre förståelse av miljöproblem och för att finna möjliga lösningar. Naturvetenskapliga och medicinska discipliner bidrar med förståelse för problem och effekter medan ingenjörskonst, sociala och humanistiska vetenskaper är nödvändiga för att förhindra, motverka och lindra uppkomna problem.
De centrala forskningsområdena inom miljövetenskap innefattar studier av spridning, omvandling och fördelning av ämnen i luft, mark och vatten samt effekter av dessa på organismer, ekosystem, byggnader och kulturföremål. Strävan mot hållbar utveckling är ett övergripande mål för forskningen. Sålunda är ett hållbart nyttjande av naturresurser ett viktigt huvudområde för forskning. En mängd åtgärder kan vidtas för att uppnå hållbarhet. Förståelsen för hur olika åtgärder påverkar samhället är ett angeläget forskningsområde. Miljövetenskap strävar inte enbart mot en grundläggande förståelse av miljöproblem utan också mot att skapa en användbar kunskapsbas för att underlätta beslutsprocesser på olika nivåer i samhället. Här krävs ofta ett nära samarbete mellan de olika aktörerna i regering, samhälle och näringsliv.

1.2  Mål för utbildningen

Forskarskolan i miljövetenskap erbjuder utbildning öppen för forskarstuderande från alla institutioner vid Chalmers. Den studerandes forskningsområde skall ha stark miljöanknytning.
 
Utbildningen leder till licentiat- eller doktorsexamen i miljövetenskap med möjlighet att specificera "med inriktning mot" ett traditionellt ämne. Det är även möjligt att specificera "med inriktning mot" en befintlig inriktning inom det traditionella ämnet. Ett av utbildningens mål är att ge möjlighet till tvärvetenskaplig forskning. Därför kan en student med bakgrund inom ett traditionellt forskningsområde vara en tillgång för ett forskningsprojekt inom ett annat område. I sådana fall är examensämnet enbart "miljövetenskap" utan speciell inriktning.
 
Licentiatexamen avser att förbereda studenten för självständigt forsknings- och utvecklingsarbete inom universitet eller industri. Doktorsexamen skall ge studenten förmåga att planera, utföra, kritiskt granska och kommunicera forsknings- och utvecklingsarbete inom universitet och industri.

2.  Förkunskapskrav

Den som antas till forskarskolan i miljövetenskap skall ha avlagt en filosofie magisterexamen (Master of Science) eller en civilingenjörsexamen (Master of Science in Engineering). Inriktningen skall ha varit mot miljövetenskap eller mot det traditionella ämnesområde som forskarutbildningen avser. Studenter med motsvarande examina kan antas om utbildningen bedöms likvärdiga efter särskild prövning.  Om det valda ämnesområdet är "Miljövetenskap med särskild inriktning mot" ett traditionellt ämnesområde så skall förkunskapskraven för forskarstudier i detta ämne vara uppfyllda. Vidare kan, om så önskas även befintlig inriktning inom det traditionella examensämnet väljas. I så fall skall även förkunskapskraven för forskarutbildning inom den valda inriktningen inom det traditionella examensämnet vara uppfyllda. Dessutom skall studenten bedömas ha kapacitet att framgångsrikt kunna genomföra de tilltänkta forskarstudierna.
 
För ytterligare detaljer vad gäller exv. språkfärdighet hänvisas till "Arbetsordning för forskarutbildningen" Dnr C2005/93 och "Chalmers forskarutbildning – studiehandbok"

3. Utbildningens uppläggning

Utbildningen omfattar 120 högskolepoäng till licentiatnivå och 240 högskolepoäng till doktorsexamen, motsvarande två respektive fyra års heltidsstudier. Forskarstuderande kan dessutom åläggas att göra institutionstjänstgöring (oftast undervisning) dock maximalt motsvarande 20% tjänstgöring. I så fall kan utbildningstiden förlängas till maximalt 2.5 år för licentiat och till 5 år för doktorsexamen.
 
Utbildningen omfattar:
  • Forskningsarbete som skall leda till vetenskaplig uppsats/avhandling
  • Genomförande av obligatoriska och valfria kurser
  • Deltagande i nationella och internationella konferenser, forskarskole- och institutionsseminarier samt gästföreläsningar.
Varje student skall ha en individuell studieplan och har rätt till stöd från två handledare.

4.  Examina och inriktningar

Examensbenämningar är Filosofie doktor, Teknologie doktor, Filosofie licentiat eller Teknologie licentiat i Miljövetenskap med möjlighet att specificera "med inriktning mot" (här följer det traditionella examensämnets benämning) om denna möjlighet valts. Om även "inriktning mot.." valts inom det traditionella examensämnet kan examensbenämningen vara antingen "med inriktning mot (här följer det traditionella examensämnets benämning) eller "med inriktning mot (här följer benämningen av den inriktning som valts inom det traditionella examensämnet). I enlighet med svensk akademisk tradition bestäms valet mellan "teknologie" eller "filosofie" av studentens grundutbildning.
 
De traditionella ämnesområden som kan väljas är de som finns tillgängliga i övriga forskarskolor vid Chalmers. En student som väljer "med inriktning mot" ett sådant område måste uppfylla de krav som ställs för tillträde till forskarutbildning inom området. Om dessa krav inte uppfylls skall beteckningen "med inriktning mot" inte användas.
 
Valet av traditionellt ämnesområde skall avspeglas i kursval och avhandlingens ämnesområde.

5. Kurser

5.1  Obligatoriska kurser

Som Chalmersgemensamt obligatorium skall doktoranden tillgodogöra sig 15 högskolepoäng inom området "Generic and Transferable Skills" (GTS). GTS
är ett samlingsnamn på utvecklingsaktiviteter/kurser som inte har direkt koppling till forskningsämnet och som syftar till att ge Chalmers doktorander professionell och personlig utveckling. Inom GTS skall 9 högskolepoäng erhållas före licentiatexamen. Före disputation skall ytterligare 6 högskolepoäng erhållas. Bland de poänggivande kurser som skall tas före licentiatexamen är de centralt erbjudna kurserna
 
Teach
ing, Learning & Evaluation (GFOK020) 3 högskolepoäng
Research Ethics & Sustainable Development (GFOK025) 3 högskolepoäng
Karriärplanering - ditt personliga ledarskap (GFOK010) 1.5 högskolepoäng
 
medan 1,5 högskolepoäng är valbara (från GTS utbud av aktiviteter/kurser).
 
Efterföljande 6 högskolepoäng väljs efter doktorandens behov.
Valbara poänggivande aktiviteter inom GTS behöver inte alltid hämtas från det Chalmerscentrala utbudet. Aktiviteter kan, på förslag av examinator eller huvudhandledare, efter godkännande från proprefekt och i samråd med forskarskolans studierektor, hämtas från annat håll, t ex från aktiviteter på institutionsnivå.
Utöver kurspaketet GTS ska doktoranden också delta i "Introduktionsdag för doktorander" (GFOK015) (senast före licentiatexamen), genomföra en muntlig populärvetenskaplig presentation före disputation samt skriva en populärvetenskaplig presentation på baksidan av sin doktorsavhandling.
Obligatoriet på 15 högskolepoäng för GTS gäller för doktorander antagna vid
Chalmers tekniska högskola fr.o.m. 2012-09-01.
 
I Miljövetenskap är dessutom kurs/er med allmänt miljövetenskapligt innehåll motsvarande 4.5 högskolepoäng för licentiat och 15 högskolepoäng för doktor obligatoriska.

5.2  Valbara kurser

Den individuella studieplanen skall inkludera kurser med stark anknytning till miljövetenskap såväl som kurser med anknytning till avhandlingens ämnesområde. 
Kurser som främjar färdigheter relaterade till forskning rekommenderas. Sådana kurser är exempelvis "academic writing", presentationsteknik och informationssökning. Detta är nödvändigt för att erhålla tillräcklig vetenskaplig bredd samtidigt som det valda miljövetenskapliga ämnesområdets djup behålls.
 
Miljövetenskapliga kurser kan väljas ur GMVs eller andra forskarskolors utbud liksom exempelvis ur de kurser som erbjuds av andra lärosäten.
 
Examinator avgör huruvida en kurs kan användas i den individuella studieplanen. Examinator avgör även hur många högskolepoäng en kurs som ges av annan institution i Sverige eller utomlands motsvarar. Examinator har också rätt att utdela poäng för annat arbete, exv. litteraturstudier, seminarier eller konferensbidrag.
 
Relevanta kurser från grundutbildningen kan få tillgodoräknas i forskarutbildningen. Maximalt motsvarande 30 högskolepoäng i forskarutbildningen får vara inhämtade innan forskarstudierna påbörjats inom ramen för genomgången grundutbildning. Detta gäller för forskarstuderande som antas med minst 270 högskolepoäng från sin grundutbildning. Forskarstuderande som antas med 240 högskolepoäng i grundexamen får ej tillgodoräkna sig några poäng från grundutbildningen, och mellan 240 och 270- högskolepoängsnivån gäller en gradvis övergång. Inom dessa ramar avgör dock examinator hur många och vilka grundutbildningspoäng som får tillgodoräknas.

6. Uppsats och avhandling

6.1. Licentiatuppsats

Licentiatuppsatsen kan antingen vara i form av en monografi eller i form av en sammanläggning av vetenskapliga artiklar med en gemensam introduktion. Avhandlingen bör skrivas på engelska. Det i avhandlingen redovisade forskningsarbetet skall uppvisa självständighet och vetenskaplig stringens. Licentiatuppsatsen presenteras och granskas vid ett särskilt seminarium i enlighet med de regler som gäller för sådana uppsatser vid Chalmers tekniska högskola. Detaljer finns i "Arbetsordning för forskarutbildningen" Dnr C2005/93 och "Chalmers forskarutbildning – studiehandbok"

6.2. Doktorsavhandling

Avhandlingen utformas vanligen som en sammanläggningsavhandling, bestående av en inledning och sammanfattning samt ett antal vetenskapliga artiklar. Artiklarna skall vara publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter med referee-förfarande eller ha sådan kvalitet att de kan publiceras på detta sätt. Avhandlingen kan också ha formen av en monografi. Även i sådant fall skall den ha en kvalitet motsvarande den som krävs för publicering i internationella, referee-granskade tidskrifter.
 
Avhandlingen skall skrivas på engelska. Det i avhandlingen redovisade forskningsarbetet skall uppvisa självständighet och vetenskaplig stringens. Avhandlingen skall granskas vid en offentlig disputation i enlighet med de regler som gäller för doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola och som återfinns i "Arbetsordning för forskarutbildningen" Dnr C2005/93 och "Chalmers forskarutbildning – studiehandbok"

7. Fordringar för examen

7.1. Licentiatexamen

Fordringarna för licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng, varav minst 30 och högst 45 högskolepoäng i forskarutbildningskurser och med resterande högskolepoäng, upp till summa 120 från arbetet i licentiatuppsatsen.

7.2. Doktorsexamen

Fordringarna för doktorsexamen omfattar totalt 240 högskolepoäng, varav minst 67.5 och högst 90 högskolepoäng i forskarutbildningskurser och med resterande högskolepoäng upp till summa 240 högskolepoäng från arbetet i avhandlingen. (I dessa högskolepoäng ingår de som erhållits för eventuell licentiatexamen.)

8. Handledning

Den forskarstuderande är berättigad till handledning från institutionen vid vilken studierna bedrivs under två års heltidsstudier för licentiatexamen och under fyra års heltidsstudier för doktorsexamen.
 
Den forskarstuderande tilldelas en examinator av den institution vid vilken studierna bedrivs. Den föreslagna examinatorn väljs från en grupp av examinatorer som är godkända av GMV. Denna grupp utgör en delmängd av de examinatorer som är verksamma vid övriga forskarskolor vid Chalmers.  Den forskarstuderande skall även ha en huvudhandledare som skall vara expert inom avhandlingens ämnesområde.  Dessutom skall den forskarstuderande få handledning av åtminstone en biträdande handledare med expertis inom miljöområdet om inte huvudhandledaren kan erbjuda sådan kunskap.  Examinator och handledare kan vara samma person.
 
Den forskarstuderandes framsteg skall följas upp genom möten med examinator, huvud- och biträdande handledare samt studierektor. Dessa möten skall äga rum åtminstone en gång per år. Efter varje möte skall en reviderad individuell studieplan undertecknas av den forskarstuderande och handledare.  Kopior skall distribueras till den forskarstuderande, examinator, huvud- och biträdande handledare samt studierektor. För ytterligare detaljer se "Arbetsordning för forskarutbildningen" Dnr C2005/93 och "Chalmers forskarutbildning – studiehandbok".

Published: ti 27 dec 2016. Modified: må 17 sep 2018