Människa-datorinteraktion

Forskarskolan finns vid institutionen för Data- och informationsteknik.

Studierektorer: Wolfgang Ahrendt, Mary Sheeran
Aministratör: Eva Axelsson

Studieplan

(fastställd av vicerektor den 23 februari 2015, diarienummer C2015/0007)
 (reviderad 2015-10-31)
 

1 Ämnesbeskrivning och mål för utbildningen

Människa-datorinteraktion (MDI) är studiet av interaktionen mellan människor och datoriserade tekniska system. Området är tvärvetenskapligt, och innefattar dels datalogiska metoder och verktyg för utformning av användaranpassade systemfunktioner, dels teori och metod inom human-, beteende- och samhällsvetenskap för att förstå, utvärdera och förbättra datoriserade tekniska system för mänsklig användning.  Särskilt ingår i MDI-området studier av, samt metoder och verktyg för effektiv realisering av:

  • användares samverkan med datoriserade tekniska system
  • användargruppers samverkan inbördes genom ett datoriserat system
  • gränssnittet mellan människa och dator, och sambandet mellan olika kommunikationsmedia i gränssnittet 
Syftet med forskarutbildningen är att ge ingående kunskaper inom människa-datorinteraktion och dess olika grenar, orientering om aktuella problem och praktiska användningar, fördjupade insikter inom någon eller några delar av ämnet, samt färdigheter i forskningsmetodik. Efter avslutad forskarutbildning skall den studerande ha tillgodogjort sig en förmåga att kritiskt och självständigt planlägga, leda, slutföra och presentera forsknings- och utvecklingsarbete av hög kvalitet.

1.1 Särskilda inriktningar

Inga särskilda inriktningar.


2 Antagningsvillkor

För att antas till utbildning på forskarnivå krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i högskoleförordningen, 7 kapitel 39 §. Grundläggande behörighet har den som har
  1. avlagt en examen på avancerad nivå,
  2. fullgjort kursfordringar om minst 240 hp, varav minst 60 hp på avancerad nivå, eller
  3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.
Krav på särskild behörighet ska vara helt nödvändiga för att doktoranden ska kunna tillgodogöra sig utbildning på forskarnivå (högskoleförordningen 7 kapitel 40 §).

Särskild behörighet för antagning till forskarutbildning i ämnet människa-datorinteraktion har den som avlagt civilingenjörsexamen inom datalogi/datavetenskap och datateknik, eller liknande ämne, och/eller kandidatexamen inom ett samhällsvetenskapligt, beteendevetenskapligt, kognitionsvetenskapligt eller kommunikationsvetenskapligt ämne av relevans för människa-datorinteraktion. Behörig är även den som på annat sätt förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.
 

3 Utbildningens uppläggning

Doktorsutbildningen omfattar 240 högskolepoäng och licentiatutbildningen 120 högskolepoäng; ett års heltidsstudier beräknas ge 60 högskolepoäng.

Forskarutbildningen består av
  • obligatoriska kurser
  • kurser anpassade för det egna forskningsprojektet
  • deltagande i seminarieverksamhet och gästföreläsningar
  • ett vetenskapligt arbete ledande till en vetenskaplig avhandling

Doktoranden tilldelas en examinator, en huvudhandledare och minst en biträdande handledare. En individuell plan för forskarutbildningen sammanställs av doktoranden tillsammans med examinatorn och huvudhandledaren. Den individuella studieplanen skall finnas under hela studietiden och följas upp årligen av handledare, examinator, och studierektor.
 
Doktoranden skall delta i vetenskapliga aktiviteter genom att närvara vid seminarier och gästföreläsningar, även om dessa inte har direkt anknytning till någon del av studiekursen. Varje doktorand skall presentera sina forskningsresultat minst en gång per år vid ett seminarium i forskarskolan eller i en annan forskargrupp. Doktoranden skall tillhöra forskarskolan i Människa-datorinteraktion vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi och kan därutöver tillhöra ytterligare någon forskarskola (exempelvis av tvärinstitutionell eller nationell typ).

Anställning kan inkludera institutionstjänstgöring motsvarande max 20% av arbetstiden, vilket förlänger anställningen i samma utsträckning, det vill säga totalt 5 år. Institutionstjänstgöring skall i första hand gälla undervisning i grundutbildningen även om andra uppgifter kan förekomma.

4 Kurser

Kursdelen omfattar obligatoriska kurser, och valfria individuella kurser som skall bidra till en profilering i relation till doktorandprojektets inriktning. Kurser ges i form av föreläsningar, seminarier, läskurser, samt laborations- och projektuppgifter. Kurserna väljs av huvudhandledare och doktorand, i samråd med doktorandexaminator med hänsyn till målen för utbildningen. Maximalt 30 hp i forskarutbildningen får vara inhämtade innan forskarstudierna påbörjats inom ramen för genomgången grundutbildning. Detta gäller för doktorander som antas med minst 270 hp från sin grundutbildning. Doktorander som antas med 240 hp grundexamen får ej tillgodoräkna sig några högskolepoäng från grundutbildningen, och mellan 240 och 270-poängsnivån gäller en gradvis övergång. Inom dessa ramar avgör dock examinator hur många och vilka grundutbildningspoäng som får tillgodoräknas.

4.1 Obligatoriska kurser

Doktorander, antagna fr.o.m. 1 september 2012, ska tillgodogöra sig 15 högskolepoäng inom området Generic and Transferable Skills under doktorandtiden. Generic and Transferable Skills (GTS) är ett samlingsnamn på utvecklingsaktiviteter/kurser som inte har direkt koppling till forskningsämnet och som syftar till att ge Chalmers doktorander professionell och personlig utveckling. 9 högskolepoäng ska erhållas före Licentiatexamen. Före disputation ska ytterligare 6 högskolepoäng erhållas.

Utöver kurspaketet Generic and Transferable Skills ska doktoranden också delta i en introduktionsdag för doktorander (senast före licentiatexamen), genomföra en muntlig populärvetenskaplig presentation före disputation samt skriva en populärvetenskaplig presentation på baksidan av sin doktorsavhandling.

Mer information:
Introduktionsdag för doktorander
Doktorandkurser – Generic and Transferable skills

4.2 Valfria kurser

Examinator och handledare fastställer i samråd med den studerande en individuell studiedel. Dessa kurser kan inkludera doktorandkurser som antingen ges på Chalmers eller utanför.
 
De valfria kurserna skall ha fokus på forskarstuderandens tvärvetenskapliga MDI-kompetens dels avseende beteende- och humanvetenskaplig teori och metodik, och dels datatekniska grunder och tillämpningar. För att trygga dessa kunskaper kan vissa kurser tas inom andra forskarutbildningsämnen. Syftet med dessa kan vara att ge fördjupade kunskaper i MDI-områdets förutsättningar, breddning i något tillämpningsområde eller andra färdigheter, t.ex. i språk, kommunikation eller mediekunskap.
 
Exempel på valfria kurser:
  • Design för människa-datorinteraktion (7.5 hp)
  • Datorstöd för samverkan (7.5 hp)
  • Forskningsmetodik inom MDI (3 hp)
  • Prototyputveckling inom MDI (3 hp)
  • Förståelse, design, och användning av visualisering (7.5 hp)
  • Learning in digital media (3 hp)
  • Theory and practice of science (3 hp)
Utöver dessa kurser kan finnas lämpliga kurser från andra institutioner och andra forskarskolor, t.ex. nationella.

4.3 Kurskrav

För licentiatexamen krävs minst 40 hp för kursdelen, varav 9 hp är GTS kurser, och 31 hp är individuella kurser.

För doktorsexamen krävs minst 70 hp för kursdelen, varav 15 hp är GTS kurser, och 55 hp utgörs av individuella kurser.

Följande tabell summerar kurskraven:


​Lic ​PhD
Individuella kurser ​31 ​55
​Chalmers obligatoriska GTS-kurser
​9 ​15
​Totala kurskraven ​40 ​70
 

5 Avhandling

5.1 Licentiatuppsats

För att erhålla licentiatexamen skall doktoranden utföra ett forskningsarbete samt författa en licentiatuppsats som beskriver detta arbete. I utbildningen fram till licentiatexamen har det egna forskningsarbetet en begränsad omfattning men skall likväl ges en sådan form att det leder till internationellt publicerbara resultat. Licentiatuppsatsen kan ha formen av en monografi eller av en sammanläggning med ett antal vetenskapligt granskade artiklar. Dessa skall i det senare fallet bindas samman av en s.k. 'kappa' som knyter ihop bidragen samt diskuterar och drar slutsatser kring helheten. De enskilda artiklarna kan ha skrivits tillsammans med huvudhandledare, biträdande handledare eller andra personer. Uppsatsen bör, oavsett form, ha en omfattning motsvarande ca 2-3 konferenspapers och artiklar av normalt omfång. Artiklarna ska hålla en sådan nivå att de skulle kunna accepteras för publikation i en internationell vetenskaplig tidskrift eller internationell konferens av hög kvalitet med refereeförfarande. Uppsatsen skall normalt skrivas på engelska så att arbetet kan nå en internationell publik och bidra till den internationella forskningen på området. Licentiatuppsatsen skall presenteras på engelska eller svenska vid ett öppet seminarium. Uppsatsen bedöms med betygen underkänd (UK) eller godkänd (GK).

5.2 Doktorsavhandling

För att erhålla doktorsexamen skall doktoranden utföra ett forskningsarbete samt författa en avhandling som beskriver detta arbete. Doktorsavhandlingen kan ha formen av en monografi eller en sammanläggningsavhandling med ett antal vetenskapligt granskade artiklar. Dessa skall i det senare fallet bindas samman av en s.k. 'kappa' som knyter ihop bidragen samt diskuterar och drar slutsatser kring helheten. Avhandlingar bör i båda fallen ha en omfattning motsvarande ca 5 konferenspapers och artiklar av normalt omfång. Artiklarna ska hålla en sådan nivå att de skulle kunna accepteras för publikation i en internationell vetenskaplig tidskrift eller internationell konferens av hög kvalitet med refereeförfarande. De enskilda artiklarna kan ha skrivits tillsammans med huvudhandledare, biträdande handledare eller andra personer. För att visa att doktoranden har uppnått avsedd färdighet bör minst en av artiklarna ha skrivits av doktoranden själv. Avhandlingen skall normalt skrivas på engelska så att arbetet kan nå en internationell publik och bidra till den internationella forskningen på området. Avhandlingsarbetet skall försvaras muntligt på engelska eller svenska vid en offentlig disputation. Avhandlingsarbetet bedöms med underkänd (UK) eller godkänd (GK).

6 Fordringar för examen

6.1 Licentiatexamen

Licentiatexamen ska bestå av 120 hp varav 40 hp utgörs av kurser (inkl. obligatoriska kurser under punkt 5). Licentiatavhandlingen skall presenteras och diskuteras vid ett licentiatseminarium. Betyg på licentiatuppsatsen och dess presentation – godkänd eller underkänd – bestäms av examinatorn. Information om licentiatseminarium finns i Chalmers doktorandhandbok.

6.2 Doktorsexamen

Doktorsexamen ska bestå av 240 hp varav 70 hp utgörs av kurser (inkl. obligatoriska kurser under punkt 5). Information om disputation finns i Chalmers doktorandhandbok.  För doktorsexamen fordras att den studerande författar och vid offentlig disputation försvarar en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling). Avhandlingen skall kvalitetsmässigt uppfylla normala krav för publicering i sin helhet eller i sammandrag i en vetenskaplig tidskrift av god kvalitet. Den bedöms med betygen godkänd eller underkänd. Vid betygssättningen tas hänsyn såväl till innehållet i som till försvaret av avhandlingen.

7 Handledning

Den som antagits till forskarutbildning har rätt till handledning: heltidsstuderande under fyra år för doktorsexamen, under två år för licentiatexamen; deltidsstuderande i samma omfattning fördelat på motsvarande längre tidsperiod. Varje doktorand har en handledargrupp, som förutom huvudhandledare och examinator innehåller ytterligare minst en biträdande handledare. Doktorandexaminator och huvudhandledare bör inte vara samma person. Forskarskolans studierektor kallar årligen handledargruppen och doktoranden till ett uppföljningsmöte. Vid detta tillfälle skall den individuella studieplanen revideras och signeras.

8 Kunskapsprov

På de olika kursavsnitten anordnas tentamina som kan vara skriftliga och/eller muntliga. Tentamina och prov bedöms med betygen underkänd (UK) eller godkänd (GK).

9 Övrigt

I övrigt hänvisas till Chalmers arbetsordning för forskarutbildning samt till Chalmers doktorandhandbok.


Published: ti 27 dec 2016. Modified: to 01 feb 2018