Energi och miljö

​Forskarskolan finns vid institutionerna Rymd-, geo- och miljövetenskap, Teknikens ekonomi och organisation samt Elektroteknik.

Inriktningar

  • Elteknik
  • Energiomvandling
  • Energi- och materialsystem
  • Fysisk resursteori
  • Industriella energisystem
  • Miljösystemanalys

Studierektorer: Martin Persson (inriktning Fysisk resursteori), Magnus Rydén (inriktningarna Energiomvandling, Energi- och materialsystem och Industriella Energisystem), Maria Ljunggren Söderman (inriktning Miljösystemanalys) och Jonas Fredriksson (inriktning Elteknik).

Administratör: Robin Garnham


Studieplan

(fastställd av prorektor den 15 september 2005, diarienummer C2005/1045)
(reviderad den 14 april 2008)
(reviderad den 09 april 2013)
(fastställd av vicerektor den 22 april 2015, diarienummer C 2015 - 0623)

1 Ämnesbeskrivning och mål för utbildningen

Forskningen inom forskarskolan för Energi och miljö täcker ett brett fält inom energi och miljö/hållbar utveckling, från global skala till industri-, byggnads- och produktskala. Fältet omfattar bland annat:
 
  • Experimentell och teoretisk energiteknisk forskning.
  • Utveckling, användning och utvärdering av metoder och verktyg för analys av tekniska system, avseende både miljö/hållbar utveckling och energi.
 
Målet med forskarutbildningen sammanfaller med de för Chalmers gemensamma, att den som examinerats skall kunna (inom sitt ämnesområde):
  • formulera vetenskapliga frågeställningar,
  • bedriva forskning genom att tillämpa vetenskaplig forskningsmetodik och sätta in resultaten i ett vidare sammanhang,
  • kunna kritiskt värdera egen och andras forskning,
  • kunna samverka effektivt i tvärdisciplinära forskargrupper genom ett öppet förhållningssätt till andra vetenskapsområden,
  • kunna förmedla kunskap på ett pedagogiskt sätt,
  • kunna tillämpa ett forskningsetiskt förhållningssätt,
  • kunna leda forskningsverksamhet.

2 Förkunskapskrav

Generellt gäller att den som antas till forskarskolan skall ha en grundläggande högskoleutbildning om minst 240 högskolepoäng med teknisk/naturvetenskaplig huvudinriktning, samt att grundutbildningen skall ha omfattat ett examensarbete (eller motsvarande) omfattande minst 30 högskolepoäng. För sökande med utländsk grundutbildning gäller motsvarande förkunskapskrav. Inriktningen på grundutbildningen bestäms av det aktuella forskningsprojektet. Dessutom finns olika specifika förkunskapskrav för olika inriktningar, se vidare under pkt 4.

3 Utbildningens uppläggning

Utbildningen omfattar forskningsarbete, genomförande av kurser och deltagande i seminarier. Doktoranden förväntas också under sin utbildning presentera sin forskning vid konferenser av olika slag, såväl nationella som internationella.
 
Utbildningen omfattar 120 högskolepoäng till licentiatnivån och 240 högskolepoäng till doktorsexamen, motsvarande fyra års heltidsstudier. Doktoranden kan dessutom åläggas att göra institutionstjänstgöring (oftast och till största delen undervisning) dock maximalt motsvarande 20% tjänstgöring, i vilket fall utbildningen till doktor tar totalt fem år. Efter det första årets studier görs en utvärdering, som kan leda till att forskarstudierna avbryts.
 
Kurspoäng från grundutbildning kan få tillgodoräknas i forskarutbildningen, i en omfattning upp till 30 högskolepoäng, förutsatt att sådana kurser ingår bland de forskningsförberedande kurserna i ett mastersprogram. Övervägande om tillgodoräknande av kurspoäng från mastersnivån görs på individuell basis och beslutet ligger hos examinator.

4 Inriktningar

Inom forskarskolan för Energi och miljö finns ett antal olika inriktningar som beskrivs nedan.

4.1 Elteknik

Inriktningsbeskrivning
Elteknik har som primärt syfte att få en fördjupad förståelse om de komplexa system och komponenter/apparater, som genererar, överför, distribuerar och använder elektrisk energi. Såväl storskalig (GW) som småskalig (W) energiomsättning är aktuell. Det ökande globala behovet av elektricitet ställer stora krav på att förstå och kunna styra existerande system och komponenter/apparater samt att utveckla och förstå nya system och komponenter/apparater där förnyelsebara energikällor ingår. En effektiv användning av den högvärdiga energiformen el är också en viktig del av inriktningen
 
Mål
Elteknik som forskarutbildning vill ge en bred kunskap om huvudaspekterna inom fackområdet, kopplad med en fördjupning genom forskning i olika ämnesinriktningar. Forskarutbildningen har starka tvärvetenskapliga kopplingar både inom och utom själva kärnområdet. Forskningen inom elsystem, elektriska drivsystem, förnybara energikällor och el-kvalitet är starkt kopplade till discipliner som kraftelektronik, signalanalys, teknisk-ekonomiska eller statistiska och miljömässiga värderingar.
 
Förkunskapskrav
För antagning som doktorand krävs normalt civilingenjörsexamen i Elektroteknik. Övriga tänkbara utbildningar är Teknisk fysik eller Maskinteknik eller motsvarande utländska utbildningar på MSc eller BSc nivå, vilket kräver examinators godkännande.
 
Specifika kurskrav
Inriktningen har inga specifika kurskrav utöver dem som gäller för forskarskolan Energi och miljö.

4.2 Energiomvandling

Inriktningsbeskrivning
Inriktningen Energiomvandling omfattar tekniker för omvandling av energi till kraft eller värme, med fokus på olika aspekter av förbränning. Dessutom studeras problem relaterade till kraft- och värmeanläggningar med anknytning till värmeteknik, förbränning och miljö.
 
Mål
Målet med forskarutbildningen inom inriktningen Energiomvandling är detsamma som för forskarskolan i övrigt, men tillämpat på området Energiomvandling.
 
Förkunskapskrav
För antagning som doktorand krävs normalt civilingenjörsexamen i Maskinteknik, Teknisk fysik, Kemiteknik med eller utan fysik, eller motsvarande, men även sökande som avlagt examen inom andra utbildningsområden kan bli antagen efter särskild prövning.
 
Specifika kurskrav
Inriktningen har inga specifika kurskrav utöver dem som gäller för forskarskolan Energi och miljö.

4.3 Energi- och materialsystem

Inriktningsbeskrivning
Inriktningen Energi- och materialsystem omfattar uppbyggnaden av tekniska system med beaktande av alla relevanta faktorer såsom ekonomiska kostnader, försörjning med energiråvaror, utveckling av energiefterfrågan, miljökonsekvenser och tillförlitlighet. Speciellt behandlas, med hjälp av datorbaserade systemmodeller för teknisk-ekonomisk analys eller optimering, dels hela energisystem på global, nationell och kommunal nivå, dels materialhanterande system, framför allt avfallssystem.
 
Mål
Målet med forskarutbildningen inom inriktningen Energi- och materialsystem är detsamma som för forskarskolan i övrigt, men tillämpat på området Energi- och materialsystem. Den forskningsmetodik som tillämpas är i huvudsak systemanalytisk.
 
Förkunskapskrav
För antagning som doktorand krävs normalt civilingenjörsexamen i Maskinteknik, Teknisk fysik, Kemiteknik med eller utan fysik, eller motsvarande, men även sökande som avlagt examen inom andra utbildningsområden kan bli antagen efter särskild prövning.
 
Specifika kurskrav
Inriktningen har inga specifika kurskrav utöver dem som gäller för forskarskolan Energi och miljö.

4.4 Fysisk resursteori

Inriktningsbeskrivning
Fysisk resursteori innefattar teorier, modeller och metoder för att i fysiska och ekonomiska termer beskriva energi- och materialomsättning i samhälleliga och naturliga system. Exempelvis utvecklas modeller för att beskriva hur nutida och framtida energi- och materialanvändning kan utvecklas i riktning mot lägre miljöpåverkan.
 
Mål
Utöver de för forskarskolan gemensamma målen syftar utbildningen till förtrogenhet med naturvetenskaplig, ekonomisk och systemvetenskaplig begrepps- och teoribildning och härpå grundad forskningsmetodik inom ämnesområdet.
 
Förkunskapskrav
Inriktningen har inga specifika förkunskapskrav utöver dem som gäller för forskarskolan Energi och miljö.
 
Specifika kurskrav
Specifika kurskrav bestäms i samråd med handledare och examinator. Det är starkt rekommenderat att utbildningen omfattar kurser inom följande områden: industriell ekologi, energisystem, mikroekonomi och styrmedel, globala miljöförändringar, optimeringsteori, systemanalys, energifysik och teknisk utveckling.

4.5 Industriella energisystem

Inriktningsbeskrivning och mål
Forskarutbildning i Industriella energisystem syftar till att utveckla kunskaper inom följande områden:
  • Industriella energisystem och processintegration: Utveckling av metoder och tillämpningar av dessa för energieffektivisering i industrin genom processintegration av värmeväxlare, värmepumpar och kraftvärmeanläggningar. Speciellt studeras processintegrationsaspekter i befintliga industriella system, när hänsyn till lokala begränsningar tas. Vidare studeras processintegration vid större förändringar i massa- och pappersindustrin, till exempel svartlutsförgasning och blekerislutning.
  • Växthuspåverkan av olika energisystemlösningar: Framtagning av metoder och tillämpning av dessa för att identifiera optimal användning av olika energitekniker i ett system för att minska växthuseffekten. Speciell tonvikt läggs på hur framtida utformningar av styrmedel påverkar de optimala lösningarna.
  • Framtida potential för olika tekniker i fjärrvärme- och fjärrkylesystem, speciellt kraftvärme och värmepumpning.
  • Experimentellt studeras för energisystem viktiga komponenter, t ex svartlutsindunstning och förångning/kondensation av köldmedier (speciellt blandningar).
 
Förkunskapskrav
För antagning som doktorand krävs civilingenjörsexamen i Kemiteknik, Kemiteknik med fysik, Maskinteknik eller motsvarande kompetens.
 
Specifika kurskrav
Inriktningen har inga specifika kurskrav utöver dem som gäller för forskarskolan Energi och miljö.

4.6 Miljösystemanalys

Inriktningsbeskrivning
Miljösystemanalys innebär utveckling av systemanalytiska metoder för miljöbedömning av olika tekniska system, användning och utvärdering av sådana metoder samt studier av hur de används i t ex beslutsfattande, ledningsarbete och kommunikation av olika aktörer i samhället. Som exempel på miljösystemanalytiska metoder kan nämnas livscykelanalys, uthållighetsindikatorer, miljöriskanalys, miljöbedömning av teknisk förändring och miljöbedömning av organisering. Miljösystemanalytiska metoder är generella i den meningen att de kan appliceras på ett stort antal olika teknikområden. Metoderna skiljer från varandra genom att de undersöker olika aspekter på teknik och dess miljöpåverkan.
 
Mål
Utöver de för forskarskolan gemensamma målen syftar forskarutbildningen till ämneskunskap, med stort djup i någon aspekt av miljösystemanalys och bredd i meningen kunskap om ämnet i stort och dess förhållande till andra ämnen.
 
Förkunskapskrav
Inriktningen har inga specifika förkunskapskrav utöver dem som gäller för forskarskolan Energi och miljö.
 
Specifika kurskrav
Inriktningen har inga specifika kurskrav utöver dem som gäller för forskarskolan Energi och miljö.

5 Kurser

Vid Energi och miljö finns olika obligatoriska kurser, kurser som är obligatoriska inom respektive inriktning (se Inriktningar ovan) samt kurser inom Generic and Transferable Skills (GTS).
 
GTS är ett samlingsnamn på utvecklingsaktiviteter/kurser som inte har direkt koppling till forskningsämnet och som syftar till att ge Chalmers doktorander professionell och personlig utveckling. 15 högskolepoäng skall sammanlagt erhållas inom området innan disputation. Chalmers erbjuder ett centralt utbud av aktiviteter/kurser inom området.
 
Inom GTS ska 9 högskolepoäng erhållas före licentiatexamen. Före disputation ska ytterligare 6 högskolepoäng erhållas. Bland de poänggivande kurser som ska tas före licentiatexamen är de centralt erbjudna kurserna ”Teaching, Learning & Evaluation”, ”Research Ethics & Sustainable Development” och ”Karriärplanering – Personligt Ledarskap” obligatoriska medan 1,5 högskolepoäng är valbara (från GTS utbud av aktiviteter/kurser). Efterföljande 6 högskolepoäng är också valbara och väljs efter doktorandens behov.
 
Valbara poänggivande aktiviteter inom GTS behöver inte alltid hämtas från det Chalmerscentrala utbudet. Aktiviteter kan, på förslag av examinator eller huvudhandledare, efter godkännande från proprefekt och i samråd med forskarskolans studierektor, hämtas från annat håll, t ex från aktiviteter på institutionsnivå.
 
Utöver kurspaketet GTS ska doktoranden också delta i en introduktionsdag för doktorander (senast före licentiatexamen), genomföra en muntlig populärvetenskaplig presentation före disputation samt skriva en populärvetenskaplig presentation på baksidan av sin doktorsavhandling.
 
Obligatoriet på 15 högskolepoäng för GTS gäller för doktorander antagna vid Chalmers tekniska högskola fr.o.m. 2012-09-01.
 
Mer information:

6 Uppsats och avhandling

6.1 Licentiatuppsats

Forskningsarbete motsvarande 90 högskolepoäng skall redovisas i en särskild licentiatuppsats. Licentiatuppsatsen presenteras och granskas vid ett särskilt seminarium.

6.2 Doktorsavhandling

Doktorsavhandlingen skall redovisa ett forskningsarbete motsvarande 180 högskolepoäng. Avhandlingen utgörs normalt av en sammanläggningsavhandling, bestående av en inledning och sammanfattning samt ett antal uppsatser som är publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter eller som är av en sådan kvalitet att de kan publiceras så. Avhandlingen kan också ha formen av en monografi. Också i sådant fall skall den ha en kvalitet motsvarande den som krävs för publicering i internationella, referee-granskade tidskrifter. Det i avhandlingen redovisade forskningsarbetet granskas vid en offentlig disputation.

7 Fordringar för examen

7.1 Licentiatexamen

Fordringarna för licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng, varav 30 högskolepoäng i forskarutbildningskurser och 90 högskolepoäng i licentiatuppsatsen.

7.2 Doktorsexamen

Fordringarna för doktorsexamen omfattar totalt 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng i forskarutbildningskurser och 180 högskolepoäng i avhandlingen. (I dessa högskolepoäng ingår de högskolepoäng som erhållits för eventuell licentiatexamen.)

8 Handledning

Den forskarstuderande skall ha en huvudhandledare och en examinator. Dessutom skall den forskarstuderande få handledning av en eller flera biträdande handledare. De biträdande handledarna skall vara disputerade forskare eller ha motsvarande kompetens. I gruppen kring doktoranden ingår också forskarskolans studierektor och där kan också finnas andra resurspersoner med relevant bakgrund.
 
Utöver rådgivning i det vetenskapliga arbetet skall handledningen bl a innehålla planläggning och uppföljning av såväl forskningsarbete som kurser och övriga aktiviteter, stöd vid publicering och uppföljningssamtal.
 
 
Frågor rörande forskarskolan besvaras av studierektorerna:
  • Martin Persson (inriktning Fysisk resursteori) 
  • Magnus Rydén (inriktningarna Energiomvandling Energi- och materialsystem och Industriella Energisystem)
  • Maria Ljunggren Söderman (inriktning Miljösystemanalys) 
  • Jonas Fredriksson (inriktning Elteknik)

Published: ti 27 dec 2016. Modified: må 28 jan 2019