Bygg- och miljöteknik

​Forskarskolan finns vid institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.

Studierektor: Kathleen R Murphy, Rasmus Rempling
Administration: Lena Högberg​
Webbadministration: Gunnel Berggren

Mer information om forskarutbildning på Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

Studieplan

(fastställd av prorektor den 15 september 2005, diarienummer C2005/1045)
(reviderad den 27 november 2007)
(reviderad den 1 september 2012)

1. Ämnesbeskrivning och mål för utbildningen

1.1 Ämnet

Verksamheten vid Institutionen för bygg- och miljöteknik har som övergripande mål att skapa de fysiska förutsättningarna för ett resurssnålt och uthålligt samhälle. Verksamheten har fokus på byggande, infrastrukturella anläggningar och samspelet mellan teknologi, människa och natur. Viktiga generella frågeställningar berör således: människors säkerhet och hälsa, miljöpåverkan, energiutnyttjande, anläggningars/byggnaders drift, underhåll, förvaltning samt kostnadseffektivitet i samhällsbyggandet. Ovanstående verksamhetsinnehåll utgör vetenskapsområdet i forskarskolan Bygg- och miljöteknik.

Forskarskolan Bygg- och miljöteknik skall, på en internationellt konkurrenskraftig nivå kunna ge en såväl allmän och bred kompetens inom och kring det valda vetenskapsområdet, som ge en hög kompetens inom den ämnesinriktning som behandlas i avhandlingen.

1.2 Utbildningens mål

Forskarutbildningen är i första hand inriktad mot doktorsexamen. Det finns dock även möjlighet att inom ramen för forskarutbildningen avlägga licentiatexamen, antingen som en deletapp mot doktorsexamen eller som en avslutad utbildning.

Doktorsutbildningen syftar i första hand till att ge:
  • goda kunskaper inom ett brett område kring den valda ämnesinriktningen.
  • förtrogenhet med den vetenskapliga litteraturen inom den valda ämnesinriktningen
  • ett självständigt, kritiskt och probleminriktat arbetssätt
  • träning i vetenskaplig metodik och redovisning
  • god förmåga att identifiera, formulera, behandla samt lösa tekniska och vetenskapliga problem
Andra viktiga mål är att utveckla förmågan att
  • planera och leda tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete
  • planera och leda sådant ingenjörsarbete där vetenskaplig skolning och forskningserfarenhet erfordras eller med fördel kan utnyttjas.
För att nå de uppställda målen behöver träning ges i vetenskaplig kommunikationsförmåga, dvs. att
  • diskutera vetenskapliga problem med forskarkollegor inom och utom landet
  • muntligt och skriftligt på ett pedagogiskt sätt sprida kännedom till såväl kollegor som allmänhet om det egna forskningsområdet, dess resultat och möjligheter
  • även utanför den egna ämnesinriktningen i litteraturen finna vetenskapliga resultat som är relevanta för en given problemställning.
 
Den här givna allmänna beskrivningen av syftet med doktorsutbildningen gäller i sina huvuddrag även för licentiatutbildningen. Dock leder denna till en mindre bredd och inte samma fördjupning som doktorsutbildningen. Ej heller är kraven på självständighet i det vetenskapliga arbetet lika framträdande.

2. Förkunskapskrav

Generellt gäller för den som skall antas till forskarutbildningen att han/hon skall ha en grundläggande högskoleutbildning om minst 180 högskolepoäng (enligt svensk utbildningsnivå). Den sökandes examen skall också ha en inriktning som har tillräcklig anknytning till forskarutbildningsämnet. Utöver denna miniminivå gäller särskilda förkunskapskrav för ämnet.

För att antas till forskarskolan Bygg- och miljöteknik krävs följande:
  • Genomgången allmän, lokal eller individuell utbildningslinje inom grundläggande högskoleutbildning. Högskoleutbildningen skall omfatta minst 180 högskolepoäng som påbyggts med ytterligare minst 60 högskolepoäng inom forskarskolans ämnesinriktningar. Högskolestudierna skall vara genomgångna på ett tillfredsställande sätt.
eller
  • Civilingenjörsexamen eller mastersexamen med kunskaper inom forskarutbildningens ämnesområde. Civilingenjörsexamen eller mastersexamen vid annan utbildningslinje eller annan relevant svensk eller utländsk utbildning kan uppfylla kraven för behörighet.
Den sökande skall ha sådan förmåga som i övrigt bedöms nödvändig för att kunna genomgå forskarutbildning.

För sökande med utländsk grundutbildning gäller motsvarande förkunskapskrav som för dem med svensk grundutbildning, men sökande från utlandet, som inte har engelska eller skandinaviskt språk som modersmål, skall dessutom normalt genomgå ett engelskt språktest (t ex TOEFL 550 (paper-based eller TOEFL 213 (computer-based) för att få antas.

Den som inte uppfyller behörighetskraven i studieplanen kan antas enligt ett särskilt antagningsförfarande i samråd med ämnesinriktningens examinator angående kurskompletteringar. Institutionens prefekt skall därefter godkänna det kompletterande kurspaketet. När dessa kurser godkänts kan den tilltänkte forskarstuderande antas.

3. Utbildningens uppläggning

Vid forskarskolan Bygg- och miljöteknik kan för samtliga nedan angivna ämnesinriktningar (se nedan punkt 4) avläggas såväl teknologie licentiatexamen som teknologie doktorsexamen. För båda dessa examina krävs genomförande av ett kursprogram och ett självständigt vetenskapligt arbete.
 
Den forskarstuderande tilldelas en examinator, en huvudhandledare och minst en bi¬trädande handledare. Examinatorerna vid forskarskolan tillhör institutionens forskargrupper (vanligtvis forskargruppsledare) och representerar dess ämnesinriktningar. En examinator kan också ha rollen som handledare.
 
Tillsammans gör huvudhandledaren och den forskarstuderande upp en individuell studieplan som skall godkännas av examinator. Den individuella studieplanen omfattar en förteckning över kurser och en plan över forskningsarbetet. Studieplanen skall sedan uppdateras minst två gånger per år.
 
Den forskarstuderande skall tillhöra forskarskolan Bygg- och miljöteknik och kan därutöver tillhöra ytterligare någon forskarskola (exempelvis av tvärinstitutionell eller nationell typ).

4. Särskilda inriktningar

Forskarutbildningsämnet, Bygg- och miljöteknik, erbjuder nio inriktningar:
  • Betongbyggnad
    Concrete Structures
  • Byggnadsekonomi och byggnadsorganisation
    Building Economics and Management    
  • Byggnadsfysik
    Building Physics           
  • Byggnadsmaterial
    Building Materials           
  • Geoteknik
    Geotechnical Engineering
  • Hållbart byggande
    Sustainable Building           
  • Stål- och träbyggnad
    Steel and Timber Structures       
  • Teknisk geologi
    Engineering Geology                       
  • Vattenteknik
    Water Engineering
I detta sammanhang kan påpekas att Institutionen för bygg- och miljöteknik även bedriver forskarutbildning inom ramen för en tvärinstitutionell forskarskola, Teknisk akustik, (v.g. se separat studieplan).

5. Kurser

För licentiatexamen omfattar kursdelen av utbildningen minst 45 högskolepoäng. För doktors¬examen fordras minst 60 högskolepoängs kursdel.  Ämnesspecifika kurser ges av forskarskolan och andra institutioner/forskarskolor vid Chalmers, men också nationella och internationella kurser förekom¬mer. Forskarstuderande och examinator kommer tillsammans överens om vilka kurser som skall ingå i examen.

5.1 Obligatoriska kurser

Kursblocket ”Personlig och professionell utveckling” (Generic and Transferable Skills, GTS) är ett samlingsnamn på utvecklingsaktiviteter/kurser som inte har direkt koppling till forskningsämnet. Kursblocket syftar till att ge Chalmers doktorander professionell och personlig utveckling. 15 högskolepoäng skall sammanlagt erhållas inom området innan disputation. Chalmers erbjuder ett centralt utbud av aktiviteter/kurser inom området. Inom GTS ska 9 högskolepoäng erhållas före licentiatexamen. Före disputation ska ytterligare 6 högskolepoäng erhållas. Bland de poänggivande kurser som ska tas före licentiatexamen är de centralt erbjudna kurserna ”Teaching, Learning & Evaluation”, ”Research Ethics & Sustainable Development” och ”Karriärplanering – Personligt Ledarskap” obligatoriska medan 1,5 högskolepoäng är valbara (från GTS utbud av aktiviteter/kurser). Efterföljande 6 högskolepoäng är också valbara och väljs efter doktorandens behov.
 
Valbara poänggivande aktiviteter inom GTS behöver inte alltid hämtas från det Chalmerscentrala utbudet. Aktiviteter kan, på förslag av examinator eller huvudhandledare, efter godkännande från proprefekt och i samråd med forskarskolans studierektor, hämtas från annat håll, t ex från aktiviteter på institutionsnivå.
 
Utöver kurspaketet GTS ska doktoranden också delta i en introduktionsdag för doktorander (senast före licentiatexamen), genomföra en muntlig populärvetenskaplig presentation före disputation samt skriva en populärvetenskaplig presentation på baksidan av sin doktorsavhandling.

Obligatoriet på 15 högskolepoäng för GTS gäller för doktorander antagna vid Chalmers tekniska högskola fr.o.m. 2012-09-01.
 
Mer information:
 
För den forskarstuderande som tillhör ytterligare en forskarskola kan andra kurser vara obligatoriska.

5.2 Övriga kurser

Respektive ämnesinriktning erbjuder eller föreslår lämpliga kurser med hänsyn till forskningsuppgiftens innehåll.
 
Kurser som erbjuds av forskarskolan Bygg- och miljöteknik framgår av institutionens kurshemsida inom forskarutbildningen, Graduate course list.
 
Vid institutionen erbjuds varannat år en studieresa på temat Samhällsbyggande, motsvarande 1,5 högskolepoäng.
 
Även doktorandkurser som ges vid andra forskarskolor eller institutioner kan ingå i forskarutbildningens kursdel.

5.3 Tillgodoräknande av kurser

Relevanta kurser från mastersutbildningar kan få tillgodoräknas i forskarutbildningen. Maximalt 30 högskolepoäng i forskarutbildningen får vara inhämtade innan forskarstudierna påbörjats inom ramen för genomgången grundutbildning. Detta gäller för forskarstuderande som antas med minst 300 högskolepoäng från sin grundutbildning, dvs. Mastersexamen eller motsvarande . Forskarstuderande som antas med 240- 270 högskolepoängs grundexamen får ej tillgodoräkna sig några högskolepoäng från grundutbildningen.
Blankett "Tillgodoräknande kurs forskarutbildning"

6. Uppsats och avhandling

6.1 Licentiatuppsats

Licentiatuppsatsen skall ha sådan kvalitet att den (efter eventuell redigering) kan antas för publicering i en internationell vetenskaplig tidskrift av god klass. Uppsatsen bör skrivas på engelska. Till det offentligt utlysta licentiatseminariet skall kallas en i ämnet speciellt kunnig diskussionsinledare.

6.2 Doktorsavhandling

Doktorsavhandlingen kan vara en sammanläggningsavhandling som omfattar en sammanfattning och ett antal (normalt 3-5) uppsatser av sådan kvalitet att de har antagits, eller kan förväntas bli antagna, för publicering i en internationell vetenskaplig tidskrift av god klass. Granskade konferensartiklar kan även förekomma avhandlingen. Alternativt kan avhandlingen vara en monografi med motsvarande kvalitetskrav. Avhandlingen skall skrivas på engelska.

7. Fordringar för examen

7.1 Licentiatexa

men

Licentia
texamen omfattar 2 års heltidsstudier, motsvarande totalt 120 högskolepoäng. Därav skall kursdelen utgöra minst 45 högskolepoäng, inklusive alla obligatoriska kurser och det vetenskapliga arbetet minst 60 högskolepoäng. Förhållandet i omfattning mellan kursdel och det vetenskapliga arbetet kan således variera mellan 45/75 och 60/60.

7.2 Doktorsex

amen

Dokto
rsexamen omfattar 4 års heltidsstudier, motsvarande totalt 240 högskolepoäng. Därav skall kursdelen utgöra minst 60 högskolepoäng, inklusive alla obligatoriska kurser och det vetenskapliga arbetet minst 150 högskolepoäng. Förhållandet i omfattning mellan kursdel och vetenskapligt arbete kan således variera mellan 60/180 och 90/150.
Förhållandet i omfattning mellan kursdel och vetenskapligt arbete bestäms från fall till fall i samråd med examinator.

8 Handledning

Handledningen består av allmän rådgivning och konstruktiv kritisk granskning av forskningen och dess resultat. Vidare består handledningen av allmän rådgivning beträffande studiernas organisation och upplägg samt av anvisningar till specifika kurser.

8.1 Examinator

Prefekten utser för varje ämnesinriktning en eller flera examinatorer. Examinatorer utses för en tidsperiod om 5 år. Professorer och annan docentkompetent lärare som är varaktigt knuten till Chalmers kan utses till examinator.
 
Examinator har ett övergripande ansvar för forskarutbildningen i en ämnesinriktning och skall säkerställa att doktorandutbildningen uppfyller kvalitetskraven vad gäller forskningsuppgift och övriga moment. Examinator beslutar när 50 % av forskarutbildningen har fullgjorts och doktoranden därmed har uppnått så kallad licentiatkompetens.
 
Examinator skall godkänna den individuella studieplanen och vara delaktig vid studieuppföljning. Examinator skall även förhandsgranska licentiatuppsats respektive doktorsavhandling. Examinator godkänner efter samråd med huvudhandledaren licentiatuppsats och dess presentation.

8.2 Handledare

Prefekten utser vilka huvudhandledare som skall finnas vid varje ämnesinriktning. Huvudhandledaren skall vara docentkompetent och knuten till Chalmers.
 
Huvudhandledaren och doktoranden skall tillsammans utarbeta den individuella studieplanen. Huvudhandledaren ansvarar för att doktoranden i tillräcklig omfattning får kvalificerad handledning för att följa studieplanen.
 
I samband med doktorandens antagning utses även biträdande handledare av prefekt för att bistå med överenskommen rådgivning och uppföljning av doktorandarbetet.
 
Om avhandlingsarbetet utförs i industrin eller vid annan organisation utanför Chalmers tekniska högskola skall biträdande handledare utses vid det forskningsställe där arbetet utförs.
 
Enligt ovan kan en examinator också ha rollen som handledare.

9 Kunskapsprov

Den studerande deltar i tentamina på kurser, där sådan anordnas. I övriga fall sker kunskapskontrollen genom inlämningsuppgifter, seminarier eller muntliga prov. Kunskapsprov på externa kurser förrättas av vederbörande examinator.

Published: ti 27 dec 2016. Modified: on 10 okt 2018